Det är frågan som väcks efter beslut i nämnden för Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen den 16 oktober. Vid nämndmötet den 16 oktober beslutades om budgeten för 2026. Under sittande möte presenterade alliansgruppen ett nytt förslag: att flytta 1,1 miljoner kronor från gymnasieverksamheten till en ”demokratifond”. Fonden ska enligt instruktionerna möjliggöra besök av ungdomsförbund på våra gymnasieskolor – en aktivitet som redan är och bör vara kostnadsfri. Hur kan man motivera att ta resurser från undervisningen för att finansiera något som inte kräver extra medel? Och hur stärker vi skolans demokratiska uppdrag genom att försämra förutsättningarna för elever och lärare?
Beslutet riskerar att uppfattas som en vedergällning mot rektorsgruppen, som tidigare överklagat ett nämndbeslut till förvaltningsrätten – och fått rätt. Om budgetbeslut används som politiskt verktyg för att markera mot professionen är det ett allvarligt problem. Skolan ska inte bli en arena för prestige och maktkamp.
Konsekvenserna är tydliga: nedskärningar i ordinarie verksamhet. Det är eleverna som drabbas. Det är lärarna som får ännu svårare att leverera kvalitet. Och det är demokratin som förlorar – för en skola med sämre resurser kan inte ge eleverna den utbildning och det kritiska tänkande som demokratin kräver.
Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare ställer sig därför frågande: Hur främjar detta beslut demokratin? Vi uppmanar nämnden att ompröva sitt ställningstagande och i stället värna resurserna för undervisning och elevernas lärande. Demokratin byggs inte genom nedskärningar – den byggs genom kunskap.
Kristin Arplöw, ordförande Sveriges skolledare i Kungsbacka
Frida Hagelin, ordförande Sveriges lärare i Kungsbacka
