Tomas Thorvaldsson (KD).
Tomas Thorvaldsson (KD). Bild: Privat

Reduktionspliktens dilemma

Att använda mat för framställning av fordonsbränsle kan tyckas omoraliskt i dessa tider av svältkatastrofer som i och med kriget i Ukraina accentuerats ännu mer, skriver Tomas Thorvaldsson (KD).

ANNONS
|

Världen är komplicerad. För att minska användandet av fossilbaserat fordonsbränsle och minska koldioxidutsläpp har man bestämt att man ska späda ut bränslet med biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten. Sverige har tagit på sig att vara föregångsland och har väsentligt högre inblandning än övriga EU och världen i stort.

Hur har det då gått förutom att det är väldigt dyrt? Användningen av fossilbaserat fordonsbränsle har onekligen gått ner. Lägger man på kravet om reduktion av koldioxid och det ytterligare kravet att framställning av fordonsbränsle inte ska ha menlig inverkan på natur och biologisk mångfald blir det knepigare.

Sverige importerar cirka 85 procent av allt biobränsle. En stor del av detta är framställt från palmolja eller dess restprodukter, av diverse energirika grödor som raps, majs, säd, sockerrör, soja etcetera, det vill säga livsmedel. Framställningen av palmolja kommer från stora plantager i Indonesien och Amazonas och bidrar till avskogning av djungler och utplånande av dess biologiska mångfald. Att använda mat för framställning av fordonsbränsle kan tyckas omoraliskt i dessa tider av svältkatastrofer som i och med kriget i Ukraina accentuerats ännu mer. Till råga på allt är det inte säkert att detta bidrar till minskat koldioxidutsläpp. Det beror helt på produktionsmetoderna. EU driver på för att minska användningen av palmolja för dessa ändamål men inget förbud.

ANNONS

I Sverige vill vi gärna se skogen som en råvara för biodrivmedel. Skogen är en mäktig kolsänka och genom att elda upp den får vi ett ögonblickligt utsläpp av koldioxid som det tar minst 50 år att återställa genom nyplanterad skog. Dessutom har vi förlorat den kolsänka som träden utgör medan de växer.

Så vad göra? Driv utveckling av elfordon som vanliga människor har råd med, utveckla bättre batterier och laddstrukturer. Skynda på elektrifiering genom ökad fossilfri elproduktion; använd vatten, vindkraft, kärnkraft och sol. Allt behövs!

Tomas Thorvaldsson (KD), pensionerad professor i fysik

LÄS MER:Innebär betygsättning övervakning?

LÄS MER:Vad gör vi när elen inte räcker till?

LÄS MER:Se möjligheterna – allt är inte nattsvart

ANNONS