– Idag har vi tur med vädret, igår började man nästan ifrågasätta sitt yrkesval när det regnade hela dagen, säger Johan Wingdén.
Johan Wingdén, 28 år, är uppvuxen i Fjärås och bor numer i en lägenhet i centrala Kungsbacka. Han berättar att folk brukar skratta åt att sotaren sotar kaminer hela dagarna, men har ingen egen.
LÄS MER:Ökat antal fritidsledare i Kungsbacka i sommar
Ett yrke med lång historia
Sotare, eller skorstensfejare som är den mer korrekta benämningen på yrket, har en historia som sträcker sig långt bak i tiden. I takt med industrialiseringen och ökad befolkningsmängd så ökade också mängden hus med skorsten, och därmed behovet av professionella sotare. Jobbet var svårt och farofyllt vilket det är än idag.
– Övriga hantverkare eller snickare som jobbar på tak får inte jobba på höjder över två meter utan att ha säkerhetslina eller liknande men vi klättrar upp på tak utan någon säkerhetsanordning, säger Johan Wingdén.
Det finns dock krav att tak ska ha glidskydd vid takfoten, så att stegen står stadigt. Dessutom ska det finnas stegar eller takbryggor på taken.
Men Johan Wingdén berättar att han en gång faktiskt trillat ner från ett tak.
– Jag förbrukade nog all min änglavakt på en och samma gång där. Stegen var inte förankrad med ett halkskydd så jag fick fatt i hängrännan och föll sedan rakt ner på en altan, säger Johan Wingdén.
Men trots det och det faktum att ingen säkerhetsanordning finns så fortsätter Johan inom yrket. Olyckan avskräckte inte honom.
– Det är ett fantastiskt roligt yrke, jag har ju mer eller mindre hela Kungsbacka som min arbetsplats. Sen brukar de gamla sotarna som jobbat många år säga att man inte kan kalla sig sotare förrän man ramlat ner en gång, säger han och skrattar.
Anledningen till att sotare inte har någon säkerhetslina är enligt Johan Wingdén för att det i nuläget inte finns någon godkänd förankringspunkt. Att knyta runt skorstenen är enligt Wingdén alltså inte tillräckligt.
LÄS MER:”Livet går aldrig riktigt vidare, det bara pågår”
Om sotaryrket:
Skorstensfejare arbetar inom området brandskydd och energi.
Till arbetsuppgifterna hör att rensa skorstenar från sot, kontrollera eldstäder och rengöra ventilationsanläggningar.
När en skorstensfejare sotar använder man handredskap som sotarlina och krejs, som är en borste av stålris, men också olika tekniska hjälpmedel. Ibland använder man högtrycksspruta eller rensar kanalerna med hjälp av tryckluft.
Vid eldning fastnar sot på skorstenens insida. Vid dålig förbränning bildas snabbt tjocka lager av sot, och ibland även tjära, på skorstenens insida. Om detta lager tar eld så kan det bli en förbränning som utvecklar mycket värme, en så kallad soteld. Temperaturen kan bli så hög att skorstenens yttre delar riskerar att antända brännbart material och det kan bli en eldsvåda. Med väl rengjord — sotad — skorsten undviker man risken för en soteld.
Sotarna löper en överrisk för cancer i blåsa, lever, lunga, tjocktarm och matstrupe samt en överrisk för hjärtkärlsjukdomar. De är dessutom överrepresenterade i statistiken för fallolyckor.
Källa: MSB, Framtid.se, Sotarna.nu
För att bli en skorstensfejare, så måste man gå en skorstensfejarutbildning som ges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och omfattar 20 veckors heltidsstudier. Enligt Johan Wingdén så krävs det cirka tre yrkesår för att kunna genomföra sitt gesällprov. Därefter kan sotarmästarna få bära sitt bälte med ett heraldiskt vapen, vilket visar Sveriges lilla riksvapen bestående av de tre kronorna i guld mot en rund botten och två lejon som sköldhållare.
LÄS MER:Hon öppnar ny inredningsbutik i Kungsmässan
Ett hus i halvtimmen
Wingdén är kvick och rapp i sina rörelser. Innan han går upp på taket kontrollerar han att stegen är fastkilad ordentligt i jorden och att den är förankrad med halkskydd. Sen olyckan förklarar Johan att alla sotarna såg över sina arbetsrutiner och tillvägagångssättet att kliva upp på taket. Strax står han vid skorstenen och firar ner ett så kallat ”krejs”, en sorts stålborste som sitter mellan lodet och linan. Han rör krejset upp och ner och rengör på så sätt nere i skorstensröret. Det blåser ut lite svart sot från röret som med vinden färdas ut över nejden.
LÄS MER:Reparationskostnader på miljonbelopp efter olyckan med TMA-bil på E6:an
– En vanlig fördom är att folk tror att jag bara har fem hus om dagen, men jag kan ha uppåt 16 stycken om dagen. Vi brukar räkna med en kåk i halvtimmen, så man känner sig rätt stressad emellanåt, säger Johan Wingdén.
Han menar att stressen är det som är farligast inom hans yrke.
– Vi vill alltid göra ett bra brandförebyggande arbete, och som är fackmannamässigt, men så är det stressen med att det inte får ta mer än en halvtimme.
Trots att yrket är uråldrigt och färre och färre personer skaffar hus med värmepannor, så säger Johan att framtiden för yrket är god. Han menar att antalet kaminer ökar i samma takt som människor slänger sin värmepannor.
– Pannorna försvinner när folk installerar bergvärme eller solceller eller vad de nu vill ha. Men antalet kaminer ökar då istället, folk vill gärna ha den där mys-eldningen framåt hösten och runt jul, så jag skulle säga att vi nästan får mer att göra med tiden.
Ladda ner vår nyhetsapp!
1. Sök på ”Kungsbacka-Posten” i AppStore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.
Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.
