Jo, det var så här att det blev dags för den årliga och återkommande vårdkonsumtionen. Det betyder att jag skaver ner till vårdcentralen för att lämna ett antal prover, och det finns inget drama i detta, snarare är det rutin, ity det att jag inte är 20 längre. Och det är ”tjena, tjena” och ”bokat besök” och ”blippa på sidan” och ”vill du ha kvittot?” och för ett år sen sträcktes en pincett, högtidligt, över med ett sterilt munskydd. Nu är den tiden förbi. ”Och så ligger munskydden där på sidan”, sa tjejen i vårdcentralskassan. Och jag hann tänka ”Vilket var nu ut och in på det här?”, för jag ville inte se ut som när vi åkte med Ryan Air på fiskevecka till Banja Luka i Bosnien och jag var den ENDA i planet som hade VITA sidan utåt på munskyddet. Tills det visade sig att de flesta på den där flighten hade ett rätt avslappnat förhållande till munskyddsregeln. Kabinpersonalen var tacksam att de inte RÖKTE ombord, och struntade i att munskydden åkte av ungefär när planet passerade Simrishamn på väg söderut.
På vårdcentralen ser jag snabbt att blåa sidan utåt gäller, och jag veckar ståltråden över näsan och vevar in skägget så gott det går och tänker att man ändå vant sig med att ha munskydd.
I väntrummet sitter nån ultraliberal frifräsare från frihetsfronten, nån sån där som tycker att ”skatt är stöld” och inte fan har HAN nåt munskydd, för är man född fri så ska man dö fri, eller nåt. Jag funderar lite på hur han klarat sig förbi all munskyddssträng vårdpersonal, men den där killen har säkert nåt vårdintyg att han får panikångest av munskyddet, ungefär som när HA-killarna slipper hjälmtvånget.
Och så sätter jag mig för att vänta på att mitt namn ropas upp, och under tiden tar jag fram mobiltelefonen, för vem vill ha TRÅKIGT ens en sekund? Jag vet inte hur många tekniker Apple har på lönelistan och visst är det sweet med ansiktsigenkänning för att låsa upp mobiltelefonen, men munskydd? Sorry, ”who´s that face?” tänker Iphone och skriker högljutt på ”lösenkod” annars ”stänger jag av och går hem”.
Inne hos doktorn upptäcker jag det allra sämsta nånsin med att gå omkring med munskydd. Varje gång jag andas ut så immar glasögonen igen. Det blir en liten, liten luftström vattenånga som landar exakt pricksäkert på glasen. Det är som när julaftons Karl-Bertil Jonsson får lukta på pappa Tykos glögg – om och om igen.
Proverna var jättebra, säger doktorn. Själv tänker jag bara på att andas försiktigt, så vi ser varandra, och att munskydd är en konstig grej att vänja sig vid.
LÄS MER:Påfyllnadsdos rekommenderas för vissa grupper
LÄS MER:Smittan ökar: Vårdpersonal måste använda munskydd igen
LÄS MER:Trots larm om ökad smitta – inga nya restriktioner på gång
