Inne på Västkustgården i Lerkil är det full rulle. Barn och vuxna hjälps åt att förbereda söndagens middag, pelmeni, ukrainska dumplings. Vid ett av matborden kavlas degen ut och små knyten fylls med köttfärs och formas sedan med hjälp av händerna.
I en vecka har flyktingarna från Ukraina fått landa i tryggheten på Västkustgården. Totalt 50 ukrainare bor på gården som ägs av Equmeniakyrkan sedan tio år tillbaka.
– Det kostar ungefär 8000 per dag med vatten, el och mat för alla. Vi får inte några bidrag från kommunen eller Migrationsverket utan det här är helt och hållet privatpersoner som hjälpt till så vi klarar oss. Det är för att de ska slippa hamna på en madrass i en gymnastiksal, säger Thomas Johansson, på Equmeniakyrkan.
Tvingats fly två gånger
25-åriga Rita Amirhanova har varit tvungen att fly från sitt hem två gånger. Första gången var från Rovenky i sydöstra Ukraina när konflikten utbröt där 2014. Och nu från sitt hem i huvudstaden Kiyv.
– Vi hoppades in i det sista att det inte skulle hända, men så hände det igen. Det är fruktansvärt. Det blev bara värre och värre för varje dag. Det bombades hela tiden, dag som natt, berättar hon.
Först när hon kom hit var hon rädd för hon visste inte vad som skulle hända. Nu känner hon sig trygg men nätterna är fortfarande jobbiga.
– Dagarna är okej, då försöker jag göra saker, laga mat, städa. Det är fint för alla hjälps åt och arbetar tillsammans. I lördags var vi inne i Göteborg på en demonstration. Men jag kan fortfarande inte sova på nätterna, det är jättejobbigt, säger Rita Amirhanova.
Pappan kvar i hemlandet
18-åriga Lisa Timchenko och hennes familj fick lämna sitt hem i Charkiv, Ukrainas näst största stad. Först flydde familjen upp till en moster som bor i en mindre stad i bergen men även där kom kriget närmre och närmre för varje dag.
– En missil dödade två personer bara några hundra meter från huset. Då flydde vi till Polen.
Rita och Lisa träffades på en flyktingförläggning i Polen och därifrån åkte de buss och färja. Förra söndagen kom de fram till Västkustgården. De kände inte varandra sedan innan.
Lisas pappa är kvar i Ukraina. Hon oroar sig hela tiden över att något ska hända honom och pratar med honom varje dag.
– Det bombades i huset bredvid där han befann sig. Men han är okej, just nu, säger Lisa Timchenko och fortsätter:
– Jag försöker göra saker här och inte tänka på honom hela tiden men det går inte. Det är lättare för de yngre barnen, de tror bara att vi är på någon resa. Jag hoppas kriget tar slut snart så vi kan komma hem igen.
”Vill återvända hem till mina släktingar”
I Charkiv pluggade hon psykologi på universitetet och Rita Amirhanova arbetade på avdelningen för främmande språk i Kyiv. Ett vardagligt liv som just nu känns väldigt långt borta men de försöker hålla hoppet uppe.
– Vi är tacksamma för all hjälp vi fått och får i Sverige, det betyder mycket. Jag tror och hoppas att kriget kommer ta slut, frågan är bara hur långt tid det kommer att ta. Jag vill bara återvända hem till mina släktingar som är kvar i Ukraina. De äldre vill inte fly från sina hem.
LÄS MER:Svitlana tillbaka i Sverige från Ukraina
LÄS MER:Många vill hjälpa krigets offer – nu finns en e-tjänst för frivilliga
LÄS MER:Tingbergshallen kan byggas om för Ukrainaflyktingar
Ladda ner vår nyhetsapp!
1. Sök på ”Kungsbacka-Posten” i AppStore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.
Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.
