“Vilken valuta som helst som endast finns digitalt, som vanligtvis inte har någon central enhet eller kontrollerande organ, men istället använder ett decentraliserat system för att registrera transaktioner och hantera skapandet av nya enheter, och som förlitar sig på kryptografi för att förhindra ogiltiga transaktioner och obehörig åtkomst.”
Det är något av en vag definition, då man pratar om all form av digital valuta som använder kryptografi för att hålla det säkert, och som oftast inte har någon central kontrollerande enhet.
Definitionen skulle nästan lika väl kunna prata om pengarna som vi har på våra svenska banker, som finns digitalt och som använder en form av kryptografi (e-legitimation, bankdosa).
Våra svenska pengar står förstås under kontroll av centrala enheter, som bankerna i sig, men det motsäger sig inte heller, enligt definitionen.
De flesta är nog överens att oavsett definitioner så tänker de flesta på digitala pengar när de hör ordet kryptovaluta, pengar som inte existerar i fysiska sedlar eller mynt.
Bitcoin var först, iallafall med att lyckas
Skaparen av Bitcoin, Satoshi Nakamoto, (som ingen vet vem det är) presenterade Bitcoin till världen år 2008.
Men det fanns många som tidigare försökt skapa digitala pengar som inte heller stod under kontroll av någon central enhet eller auktoritet.
Bitgold, b-money, Digicash och eCash är några exempel, men det var ingen som riktigt lyckades få ut det till världen som ett alternativt, finansiellt system.
Istället var det Bitcoin som lyckades, och som än idag är störst av alla tusentals kryptovalutor som florerar på marknaden.
Ordet kryptovaluta, eller rättare sagt ordet cryptocurrency började inte användas på allvar förrän flera år efter lanseringen av Bitcoin.
När nya projekt togs fram, som till en början ofta liknande och byggdes på Bitcoin’s infrastruktur, behövdes ett samlingsnamn på alla dessa projekt.
Cryptocurrency är idag detta samlingsnamn, där alla valutor har gemensamt att de är byggda på blockkedje-tekniken.
Blockkedjan fungerar likt en huvudbok, där alla transaktioner passerar, verifieras och registreras.
Det är blockkedjan som gör det möjligt för kryptovalutor att existera. Den distribueras nämligen ut ständigt till tusentals datorer världen över, vilket gör det mer eller mindre omöjligt att förändra eller manipulera information.
Idag använder tusentals kryptovalutor tekniken, men kryptovalutan Bitcoin är den mest välkända, hos CryptoMeister kan du lära dig allt om Bitcoin och många andra kryptovalutor.
Stablecoins, är det också en kryptovaluta?
Ja, enligt marknaden som den är idag går det inte att säga emot att stablecoins klassas som kryptovalutor, men det är något av ett tveksamt fall.
Men vad är egentligen stablecoins?
Stablecoins är knutna till vanliga fiat-valutor, främst den amerikanska dollarn om man kollar på de som ligger i toppen på marknaden.
Principen är ganska enkel, där det bygger på att det antal stablecoins som finns i cirkulation backas upp av att det finns motsvarande mängd fiat-valuta undanstoppat i förvar.
Värdet på exempelvis Tether, som är en stablecoin, ska fungera så att ett Tether mynt ska motsvara en dollar. Det är alltså inte en kryptovaluta folk investerar i för att bli rika.
Vilket beror på att valutan är uppbyggd på en teknik som gör det möjligt att hålla priset på samma nivå, oavsett vad som händer på marknaden.
Istället har de andra användningsområden, bland annat används de ofta för att byta sig till andra kryptovalutor.
När du växlar in 10 dollar får du tillbaka 10 Tether mynt. Om du sedan vill ha tillbaka din fiat-valuta kan du växla in dina Stablecoins till samma värde.
Stablecoins har dock oftast en central auktoritet som hanterar systemet och växlingen av pengar, ska de då verkligen få kallas för en kryptovaluta?
Samtidigt finns det även någon form av decentralisering kring förvarandet och överförandet av stablecoins, vilket gör att de befinner sig i en gråzon.
Altcoins
Altcoins är vad man kallar alla de kryptovalutor som dök upp efter Bitcoin, alternativa mynt helt enkelt.
Idag finns det mängder av dem, men frågan är om alla ska få kalla sig kryptovalutor.
Det råder många diskussioner på nätet kring definitionen av ordet cryptocurrency, och huruvida det ska få appliceras på kryptovalutor som är knuten till någon central enhet.
Det har varit mycket snack om kryptovalutan Ripple (XRP), där företaget till en början ägde nästan alla enheter av valutan. Inte särskilt decentraliserat.
Eller Ethereum som näst största kryptovalutan, där kritik har riktats mot kanske främst skaparen Vitalik Buterin, för att på sätt och vis styras likt en central auktoritet.
Frågan är vart gränsen ska dras. Ska det räcka med att en valuta skulle kunna fungera utan en central enhet för att få bli kallad kryptovaluta?
Det finns dock fall där vi är övertygade om att det definitivt inte handlar om någon kryptovaluta, som vi förklarar här nedan.
Vad är då CDBC:er?
Förkortningen känner kanske inte alla till, men här pratar vi om digitala centralbankspengar som exempelvis Sveriges föreslagna e-krona.
De är alltså digitala pengar som vi de senaste åren hört mycket prat och diskussioner om från centralbankerna.
Men oavsett hur framtiden med CDBC:er ser ut kommer de aldrig vara någon kryptovaluta, eftersom de definitivt har en central auktoritet.
De har visserligen genomfört tester på att lansera e-kronan på blockkedje-tekniken, men de kommer ha full kontroll på de digitala tillgångarna och skapandet av nya enheter.
Därför kommer det aldrig förknippas med kryptovalutor, eftersom det inte råder någon tvivel om att det kommer handla om en centraliserad valuta.
Bitcoin var startskottet för alla kryptovalutor
Det unika med Bitcoin när det lanserades var ett det fungerade som en decentraliserad valuta, som alla kunde använda utan någon möjlighet att bli stoppad av centrala enheter.
Om vi skulle tänka oss Bitcoin och alla andra kryptovalutor utan tekniken som gör decentralisering möjligt, så blir det helt ointressant.
Därför passar nog ordet kryptovaluta bäst åt de projekt som faktiskt delar grundtanken med Bitcoin, att vara och förbli decentraliserade.