Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kvinna i gul signaljacka samt gröna växter och en hand.
Solveig Gunnarsson, landskapsingenjör, uppmanar allmänheten att höra av sig till kommunen om man stöter på en invasiv art. Bild: Tobias Sandblom/Gittan Öhman/Isabel Bark

Varningen: Se upp för dessa invasiva arter i din trädgård

De planterades i trädgårdar som exotiska prydnadsväxter. Nu breder de invasiva arterna parkslide, jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla ut sig i Kungsbacka kommun – och vissa av dem riskerar förstöra hus och ledningar.
– Vänta inte. Man ska börja bekämpa så fort man upptäcker dem, annars har man snart etter värre, säger landskapsingenjör Solveig Gunnarsson.

Det är full aktivitet för landskapsingenjör Solveig Gunnarsson och hennes kollegor på Trafik & Utemiljö på Kungsbacka kommun. Med våren växer åter problemen med invasiva arter – och har kommunen tagit fram en ny plan för hur de ska bekämpas.

– Det har skett en dramatisk ökning av invasiva arter. Det innebär att fler bekämpar dem vilket leder till mer avfall. Vi behöver växla upp, våra kärl räcker inte till, säger Solveig Gunnarsson.

Så hanterar du invasiva arter

Uppgrävda rötter, stam, blad och blommor av invasiva arter bör eldas upp. Man får inte lämna invasiva arter som trädgårdsavfall på våra återvinningscentraler, då risken finns att den sprids vidare med kompostmaterialet. Invasiva arter lämnas i särskild container på Barnamossens återvinningscentral. Växterna ska förpackas i täta påsar för att förhindra spridning under transport.

Källa: Kungsbacka kommun

Arterna som sticker ut: Parkslide, gul skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin

Kungsbacka kommun pekar särskilt ut fyra arter: parkslide, jätteloka, gul skunkkalla och jättebalsamin. De tre sistnämnda är med på EU:s förteckning över främmande invasiva arter vilket innebär att de omfattas av olika förbud – de får till exempel inte odlas i trädgårdar eller spridas i naturen. Parkslide däremot omfattas ännu inte av någon lagstiftning, men den kan komma att tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Enligt Naturvårdsverkets prognos kan det bli aktuellt under 2021.

Kvinna i varseljacka står i naturen.
Solveig Gunnarsson, landskapsingenjör på Kungsbacka kommun. Bild: Tobias Sandblom

– Parkslide har blivit populär eftersom man kunde ha den som häck, den är bambuliknande och har snygg blomning, är dekorativ och lättodlad. Men den har ett rotsystem som sprider sig väldigt elakartat, säger Solveig Gunnarsson.

– De är värst och går inte att räkna till antalet. Vi började jobba mer intensivt med bekämpning av parkslide förra året, men vi måste prioritera hårt och ta det som riskerar hota anläggningar som rör och byggnader samt de platser där växten är siktskymmande, säger hon.

LÄS MER: Mardrömsväxterna ingen vill ha nära sig – breder ut sig i Kungsbacka

Gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka ska man helst ta innan de hunnit växa till sig.

– Vi bevakar så att de inte går i frö. Jättelokan är besvärlig eftersom den är giftig, men är man på den tidigt så kan man gräva upp den, säger Solveig Gunnarsson.

Arbetet med att hålla nere de växande bestånden är resurskrävande både i tid och pengar för kommunen.

– Det är lite av en kapplöpning på vår och försommar. Man måste hålla koll hela tiden och det kan vara frustrerande eftersom man kan hålla på ganska länge med ett bestånd utan att man ser någon ljusning, säger Solveig Gunnarsson.

Så utspridda är arterna i Kungsbacka kommun

Parkslide trivs på kustnära platser, och larm om växten kommer ofta från sommarstugeområden.

Gul skunkkalla är en nykomling i Kungsbacka. Det första beståndet upptäcktes för två år sedan och i nuläget finns färre än tio kända bestånd, bland annat i Onsala och på Hammerö.

LÄS MER: Växterna som måste bort

Jättebalsamin och jättelokan är mer utspridd och finns ofta på privat eller statligt ägd mark som exempelvis längs vägar och järnvägsspår.

– På kommunal mark finns det särskilda rutiner. Vi ser över våra arbetsområden innan vi börjar gräva. Det handlar mycket om att inte flytta jord, att rengöra maskiner väldigt noggrant och när det kommer till just parkslide vara uppmärksam när man gräver eftersom det kan finnas rötter som sträcker sig långt. Det är ett digert samarbete inom kommunen som pågår och som fortfarande är under uppbyggnad, säger hon.

Upptäcks den invasiva arten på annat än kommunal mark tar kommunen kontakt med ägaren.

Hittat en invasiv art? Här kan du rapportera ditt fynd!

Om man hittar en invasiv art kan man rapportera detta till Sveriges Lantbruksuniversitets artdatabank Artportalen. Där finns också en karta där man kan se om det finns inrapporterade fynd i sin omgivning.

Källa: invasivaarter.nu

– Vi förlitar oss väldigt mycket på våra kommuninvånare och är tacksamma för alla som ringer in och larmar när de stöter på invasiva arter. Det underlättar otroligt för oss, säger Solveig Gunnarsson.

Här kan du lämna avfall från invasiva arter

Hur ska man som privatperson göra om man hittar invasiva arter på sin mark?

– Vänta inte. Man ska börja bekämpa dem just för att de utvecklar sig så väldigt snabbt, och om man inte gör någonting så har man snart etter värre. Vad gäller parkslide är det viktigt att inte komma med traktor för det kan potentiellt leda till hundratals nya plantor. Vi uppmanar alla som vi kommer i kontakt med att hugga av dem för hand och paketera växterna på ett säkert sätt, säger Solveig Gunnarsson.

På Barnamossens återvinningscentral finns en särskild container för invasiva arter.

– Det är många äldre som ringer in, de är oroliga och känner att de inte kan ta hand om de invasiva arterna själva. Det är viktigt för oss att finnas där som stöd. Vi svarar på frågor och hänvisar till Naturvårdsverket och länsstyrelsen som har bra publikationer, och så kan vi ta hand om avfallet, säger Solveig Gunnarsson.

Hon uppmanar allmänheten att undvika kemiska bekämpningsmedel när det kommer till dessa arter.

– Många av de här växterna befinner sig ofta strandnära, i diken och längs bäckar. Kemiska ämnen i våra vattendrag hotar den biologiska mångfalden mer än växten i sig, säger Solveig Gunnarsson.

LÄS MER: Experten om oron för blomman: ”Rätt så överdrivet”

Bild: Gittan Öhman
Bild: Gittan Öhman

Parkslide

Parkslide, som kan bli upp till 2,5 meter hög, känns igen på sin bambuliknande stjälk som är ljust grön eller rödbrun. Bladen är kala och växten blommar i september-oktober. Den sprider sig genom rötterna. Parkslide kan förväxlas med jätteslide, som även den är invasiv.
Parkslide finns inte med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, och omfattas därför inte av någon lagstiftning. Däremot har Sverige möjlighet att reglera arter genom en nationell förteckning, där parkslide är en möjlig kandidat.
Källa: Naturvårdsverket
Bild: Isabel Bark
Bild: Isabel Bark

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla har upp till 1,5 meter avlånga blad som växer runt en jordstam. Den blommar vanligtvis i maj. Gul skunkkalla växer gärna i våtmarker, som alkärr, diken och sumpmark och längs med vattendrag.
Gul skunkkalla är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Bild: Jörgen Alström
Bild: Jörgen Alström

Jättebalsamin

Jättebalsamin är, precis som namnet antyder, jättestor och kan bli upp till 2,5 meter hög. Den känns igen på sina rosa blommor och grova rödaktiga stjälkar. Den växer ofta tillsammans med bland annat brännässla, kirskål och mjölkört (rallarros).
Jättebalsamin är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Bild: Frida Svensson
Bild: Frida Svensson

Jätteloka

Jättelokan blir oftast mellan en och tre meter hög, men kan bli hela 5,5 meter hög. Stjälken är upp till en decimeter tjock och har ofta röda fläckar. Jättelokan blommar under sommaren, juli till september. Den förökar sig genom fröspridning.
Växtsaften från jättelokan kan orsaka svåra blåsor på huden.
Jättelokan är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket