Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Två tredjedelar av soporna i Kungsbacka sorteras fel

Kungsbacka kommun har undersökt invånarnas hushållssopor för att ta reda på hur duktiga vi är på att sortera.
Betyget? Långt under godkänt. Faktum är att två tredjedelar slängs fel.
– Kungsbacka, vi kan bättre, säger avfalls- och återvinningschefen Maria Samuelsson.

Vartannat år genomför kommunen en plockanalys av våra hushållssopor. I ungefär 1 500 hushåll har sopor plockats ur och granskats.

Har vi sorterat rätt?

Svaret blir i mångt och mycket nej. Maria Samuelsson, enhetschef för avfall och återvinning, är långt ifrån nöjd med resultatet.

– Jag är förvånad över att det inte blivit bättre. Det är såklart lite bättre beteende nu än förr, men inte tillräckligt bra. Det jag mest är förvånad över är att farligt avfall slängs i hushållssoporna, säger hon.

Plockanalysen visar att två tredjedelar av soporna som slängs i brännbart hade kunnat sorteras. En tredjedel skulle ha sorterats som förpackningar och en tredjedel som matavfall. Dessutom hade farligt avfall, som batterier, elektronik, kemikalier och läkemedel, slängts i brännbart.

– Det är väldigt viktigt att det sorteras och lämnas in på återvinningscentral. Överblivet eller utgånget läkemedel ska lämnas in till apoteket.

Miljöhusen i botten

Sämst på att sortera är de som har miljöhus, sedan kommer villor och bäst är de med underjordsbehållare. Men det skiljer inte mycket. Maria Samuelsson tror att det kan bero på att man är mer anonym i ett miljöhus.

– Men det är ett generellt beteende. Kungsbacka, vi kan bättre. Många bäckar små, som man kan säga. Om alla invånare, ungefär 85 000, slänger ett bananskal i matavfall i stället för i brännbart, så kan mer bli biogas.

LÄS MER: Nytt hopp för återvinning i Särö

Sopor.
Bild från plockanalysen 2020 från flerbostadshus där brännbara sopor granskades. Bild: Kungsbacka kommun

Maria Samuelsson tycker också kommunen har ett ansvar i att sorteringen blir fel. Invånare har efterfrågat soptunnor med fyra kärl, just för att kunna sortera förpackningar i hushållet. Och kommunen vill, men kan inte just nu ge ut dessa kärl än, då man väntar på ett beslut, från bland annat naturvårdsverket.

– Jag tror det spelar roll. Man har sett i andra kommuner som införde det här innan upphandling på högre nivå kom och där har man sett att det ger effekt. Även om jag hade önskat att vi kunde ge förutsättningar att sortera rätt, så är det ändå upp till var och en att inte sortera fel.

Hellre morot än piska

Men trots att Kungsbackaborna är dåliga på att sortera sina sopor så vill inte Maria Samuelsson bara ge invånarna en bakläxa.

– Jag vill ge lite beröm för att matavfallsbehållarna, de bruna kärlen, är bra sorterat. Men det är mycket som tyvärr hamnar fel. Man hade kunnat slå lagboken i huvudet på folk men det vill vi inte, vi vill informera och motivera invånarna att förstå att detta är viktigt.

Sopor.
I kärlet där soporna töms ner, åker soporna ner i en container där de trycks ihop ännu mer. Bild: Ellinor Svensson

Så hellre morot än piska?

– Ja precis. Ge folk en chans att göra rätt. Men det är inte frivilligt att sortera, det ingår i lagen, i miljöbalken.

Maria Samuelsson förklarar att kommunen har vissa lagstadgade medel som de kan använda sig av om det skulle behövas.

– Vi skulle kunna bli mer stränga än vad vi är. Vi kan låta bli att tömma miljöhus om det ser ut som hej kom och hjälp mig.

Resultatet är långt under kommunens långsiktiga mål med sopsortering, vilket är nollvision, att det inte ska uppstå något avfall utan bara en sluss för resurser som Maria Samuelsson beskriver det. Men trots detta låga betyg, håller hon hoppet uppe för att nästa plockanalys 2022 ska bli ett bättre resultat.

– Om två år hoppas jag att 50 procent är rätt sorterat. Det är rimligt och inte omöjligt. Men det är ju kasst. Nöjd skulle jag vara vid 90 procent, men allra helst nollvision såklart.

LÄR MER: Säröborna blir av med återvinningen – var ett svartbygge

Jan Falebjörk, drifttekniker på kommunen vid omlastningen.
Omlastningscentralen vid Klovsten. Jan Falebjörk, drifttekniker på kommunen brinner för återvinning och han tror att Kungsbackaborna kan bättre. Bild: Ellinor Svensson

”Folk tänker att det är någon annans problem”

Jan Falebjörk, drifttekniker på kommunen, står vid omlastningen på Klovstens återvinningscentral, hit kommer sopbilarna med invånarnas brännbara sopor och matavfall. När sopbilen tömmer ner i kärlet klirrar det till av glas som slås mot metallbehållaren.

– Hör du där hur det klirrar? Det är inte bra, säger Jan Falebjörk.

Han tycker att det är konstigt att folk slänger glas i brännbart. Men det är inte bara glas som hamnar fel, berättar han. Han ser dagligen saker som folk slänger fel eller inte sorterar rätt.

– Det är det som är svårt med avfall, att få folk medvetna och motiverade att göra rätt. Det ska tilläggas att de flesta är duktiga men det finns också de som inte bryr sig och som förstör för alla andra.

Han tror att de som inte bryr sig är de som slänger bland annat farligt avfall i brännbart. Men de två tredjedelarna som ändå hamnar fel, förpackningar och matavfall tror han också är gemene man som står för.

– Det kan vara något som är utgånget datum och man tycker det är lite äckligt att slänga ut det i matavfall och sortera förpackningen. Men då ska man förstå att man bryter hela kedjan när man slänger det i brännbart i stället för att återvinna.

Sopbil.
Sopbilen tömmer brännbara sopor från underjordsbehållare. Bild: Ellinor Svensson

LÄS MER: Klovsten kan få brandstationen – men 7,5 kritiska minuter avgör

Hans exempel är att du åker till affären för att köpa yoghurt till frukosten. Du tar din egen bil dit, lägger ner tid, pengar och kanske till och med köper ekologiskt. Redan där har du betalt för att FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen ska ta hand om och återvinna förpackningen.

– Men sen är den tom och då är det som om folk tänker att det är någon annans problem och man orkar inte göra det lilla steget att lämna den till en ÅVS. Vill du vara den som bryter kretsloppet?

– Det är det här jag brinner för. Att två tredjedelar slängs fel, måste vi komma tillrätta med och få alla sortera mycket bättre, säger Jan Falebjörk.

Vad hade det kunnat bli om allt sorterades rätt?

  • En påse matavfall (vikt 2 kg) ger kväve från biogödseln som räcker för att odla havre till cirka 18 portioner havregrynsgröt.
  • För att köra en genomsnittlig buss under ett år behövs det matavfall från cirka 3000 personer.
  • Det onödiga matavfallet (28 kg), som hushållen i Sverige årligen slänger, har orsakat ett utsläpp av växthusgaser på 560 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som utsläppen under ett år från 220 000 bilar.
  • Alla förpackningar som slängs i brännbart hade i stället kunnat återgå till kretsloppet och återvinnas antingen som nya förpackningar eller materialåtervinnas.
Det klirrar till av glas som slår i behållarens kanter när den gröna sopbilen, som är kommunens vanliga sopbilar tömmer brännbart.
Det klirrar till av glas som slår i behållarens kanter när den gröna sopbilen, som är kommunens vanliga sopbilar tömmer brännbart. Bild: Ellinor Svensson