Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mia och Bengt Eriksson är mycket oroliga efter översvämningen. Golvet i deras hus steg på grund av vattentrycket. Bild: Tobias Sandblom
Mia och Bengt Eriksson är mycket oroliga efter översvämningen. Golvet i deras hus steg på grund av vattentrycket. Bild: Tobias Sandblom

Striden: Vem ska betala efter översvämningen?

Runt 80 fastigheter i Åsa översvämmades under skyfallet den 16 augusti i år. Nu startar striden om vem som bär ansvaret. Ett antal försäkringsbolag har skickat in aviseringar om att de kommer att peka ut Kungsbacka kommun som ansvarig. Anledningen ska vara underdimensionerade rör och bristfälligt underhåll.
Dessutom ställs frågan på nytt: Var kommunens pumpar verkligen igång?

Bredvid Åsa gårdsskola ligger det så kallade 55plus-boendet. Där drabbades fyra bostäder av översvämningar. När man tittar in hos de drabbade står ny isolering och väntar på att sättas på plats. Renoveringsarbetet har pågått sedan den förhatliga dagen den 16 augusti när hundraårsregnet föll.

– Vi vaknade vid fyratiden på morgonen av att grannen ringde. Han sa att han hade fått in vatten på golvet. Vi förstod först ingenting, men så såg vi att det började sippra in vatten vid ytterdörren. Då skyndade vi dit med handdukar för att förhindra att det blev värre. När vi sedan vände oss om såg vi att det kom vatten även vid altandörren. Vi gjorde vad vi kunde för att stoppa vattnet även där, säger Mia Eriksson.

Genom golvet

Då kom den stora chocken.

– Plötsligt kom vattnet upp genom parketten. Då förstod vi att det var lönlöst att kämpa vidare. Vi ringde 112. Det gick inte att öppna någon av dörrarna, vattnet stod såpass högt.

Mia och Bengt har bott i området sedan 2013 när det tämligen nytt. Översvämningen har förändrat deras liv. De har svårt att sova och oroar sig för framtiden.

– Jag är helt slut. Vi har en massa frågetecken hur det blir. Vi mår inte bra. Så fort det börjar regna så blir man orolig. Vi ligger såpass lågt här, säger Bengt Eriksson.

Mia:

– Jag har mitt på nätterna. Då är jag ledsen. Jag oroar mig mycket för hur det ska bli framöver.

De tycker att kommunen ska riva och göra om allt, höja nivån på huset.

Många som Kungsbacka-Posten talat med säger att avloppssystemet är underdimensionerat, rören som ska leda vattnet ut till Vita Sand är för små. Många är också kritiska till att brunnarna inte har röjts på länge. När vattnet slog till, kunde ledningarna inte svälja allt.

Lennart Johansson bor ett par hundra meter söderut, på Gärdesvägen. Det har han gjort i 18 år. Han vaknade av ett konstigt ljud på den katastrofala morgonen.

– När jag gick ner i källaren så gick vattnet någonstans hit, säger Lennart och måttar någonstans mellan ankeln och knäet.

Luktar fukt

Vi tar trapporna ner till familjens källare. Vid det sista trappsteget väntar en dörr av plast som skiljer nedervåningen från resten av huset. Efter den luktar det starkt av fukt och byggfläktar surrar febrilt.

– Mina stövlar låg och flöt. Jag försökte få på mig dem, men det var ju inte helt enkelt. Vi hade en massa saker på hyllor, men det var bara att slänga precis allting, säger Lennart Johansson.

Han berättar att det troligen kommer att kosta honom 10 000 kronor i självrisk. Men det kunde varit betydligt värre.

– Vi har den stora hemförsäkringen, som tur är. Annars hade det kostat oss 100 000 kronor i självrisk.

Lennart Johansson visar runt i källaren. I ett av rummen har byggjobbarna tvingats bila upp golvet och börjat göra om det. I stort sett hela nedervåningen måste göras om.

Försäkringsbolagen skickar nu in så kallade regresskrav till Kungsbacka kommun. Bolagen anser att de drabbade fastighetsägarna ska gå helt skadefria och slippa betala självrisken.

– Det som hände är till stor del kommunens fel. De har byggt som en damm här utanför och pumparna startade inte. Det var tre pumpar som stod still när detta hände. Det var ju inte rensat heller, vid brunnarnas galler, säger Lennart Johansson.

De flesta orter i kommunen har kommunalt huvudmannaskap. Men inte Åsa. Där finns istället en av länets största vägföreningar. Frågan om att kommunen ska ta över ansvaret har avgjorts politiskt. Liberalernas Ulrika Landergren kom med förslaget om kommunalt huvudmannaskap på orten. Hon fick medhåll av Socialdemokraternas Eva Borg, men de båda fick stryk eftersom framförallt Centerpartiet och Moderaterna röstade emot.

– Kommunalt huvudmannaskap hade löst en del problem. Bland annat hade man kunnat dika ur och göra i ordning. Genom att ha kommunalt huvudmannaskap blir det enklare och mer slagkraftigt, man får ihop alla delar. Då vore det rimligt att börja med Åsa, säger Ulrika Landergren.

Hon berättar att hon själv bor i Örsviken i Billdal. Där har Lantmäteriet bestämt att kommunalt huvudmannaskap ska råda.

– Det var svårt att få till det på annat sätt. Kommunen måste ta ett större ansvar för sådana här frågor. Risken är att enskilda fastigheter får problem när en förening ska råda över saker som dagvatten och annat, säger Landergren.

Kommunstyrelsens ordförande Hans Forsberg (M) vill inte ha mer kommunalt huvudmannaskap än nödvändigt. Han medger att det blir billigare för kommunen när föreningarna tar över skötseln, men frågan är också ideologisk.

– Jag tycker det är en fördel att de som bor i närområdet också är de som kan påverka och ha direkt inflytande med att ta hand om de här frågorna. Det är så det fungerar i vägföreningarna, säger han.

Åsa byggs ut hårt – är det då inte dags att skrota föreningarna och låta kommunen ta över?

– Nej, det tycker jag inte. Men det behövs åtgärder med dagvattnet i Åsa, och där kan det bli så att kommunen måste vara med och dela ansvaret med att finansiera, säger Forsberg.

Kommunens tjänstemän varnade redan 2014 för att enskilt huvudmannaskap gäller i Åsa. Så här står det i en skrivelse:

Är kritiserat

”Enskilt huvudmannaskap är avsett att användas i fritidshusområden, vilket Åsa inte längre kan anses vara. Redan under arbetet med FÖP Åsa kritiserade Länsstyrelsen Kungsbacka kommun för den bristande motiveringen till enskilt huvudmannaskap. Om kommunen inte bekostar delar av utbyggnaden av dagvattenhanteringen så blir exploatörens kostnader troligtvis inte skäliga och exploateringskalkylen går troligtvis inte ihop. Kostnaderna för att förebygga den befintliga dagvattenproblematiken ska ställas mot kostnaderna för att hantera konsekvenserna på översvämningar och andra effekter av en ofullständig dagvattenhantering – ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv är det mycket fördelaktigt att förebygga problematiken. Det är mycket kostsamt och resurskrävande att hantera det i efterhand.”

Kent Gamhed är ordförande för Åsa vägförening, det är en av Hallands absolut största. Han anser att det hade varit bra med kommunalt huvudmannaskap.

– Då hade kommunen fått en bättre överblick och kunnat ta hand om helheten, säger Kent Gamhed.

Kungsbacka-Posten har fått höra, från flera olika, av varandra oberoende källor, att kommunens pumpar inte var igång den aktuella dagen.

– De var inte igång. Jag kan inte varje fall inte säga att de var igång. Sedan är frågan hur mycket det hade hjälpt om de vore igång. Dessutom har det varit full aktivitet i pumpstationen dagarna efter översvämningen. Något har fallerat. När vi frågat kommunen vad de gör i pumphuset har vi bara fått svar att de ”återställer vissa bitar”, säger Kent Gamhed.

Underdimensionerade rör

Han berättar att vägföreningen bevakar efterdyningarna tillsammans med försäkringsbolagen, som kommer att ställa kommunen till svars för översvämningen. Detta på grund av att de anser rören vara underdimensionerade.

I de inledande regresskraven som försäkringsbolagen riktar mot kommunen, skriver exempelvis Trygg-Hansa:

”Trygg-Hansa gör gällande att ni är ansvarig för den inträffade skadan och framställer härmed krav”.

Liknande skriver andra försäkringsbolag. Kraven kommer att specificeras senare, men det kan bli en kostsam affär för Kungsbacka kommun. Länsförsäkringar kommer att ha ett möte den 8 oktober i Åsa där de informerar de cirka 60 drabbade hushållen som deras bolag har som kunder.

Försäkringsbolaget If skriver till Kungsbacka-Posten:

”Vi hävdar att avloppssystemen är underdimensionerade sett till den vidgade bebyggelsen i området, där de beviljat bygglov.”

Kungsbacka-Posten har begärt ut, och fått, driftstörningsrapporten från Kungsbacka kommun det aktuella datumet. Där finns översvämningarna i Åsa med. Det konstateras att det varit problem både med dagvatten och spillvatten. Störningarna i Åsa är dock inte kopplad till någon specifik ledning utan är ”under utredning” eller så beror det på en marköversvämning.

Två pumpstationer

I Åsa finns två pumpstationer. En vid campingen och en vid Åsa gårdsskola. Båda ska pumpa ner vatten till utloppet på Vita Sand. När K-P frågar ansvarig tjänsteman om pumparna verkligen var igång den aktuella morgonen, får vi svaret att de var igång samt ett flödesschema från stationen på Åsa Camping.

”Några övriga pumpar har inte Teknik i Åsa”.

Men det finns alltså ytterligare en – den vid gårdsskolan.

Till saken hör att pumphuset vid Åsa gårdsskola var det som hamnade i fokus vid översvämningen. Där har kommunens personal arbetat så gott som dagligen veckorna efter den 16 augusti. Tidningen får sedan en rapport som visar att även pumparna vid gårdsskolan var igång.

Karl Lundgren, teknisk chef i Kungsbacka kommun, känner till att det cirkulerar uppgifter om att pumpsystemet fallerade under skyfallsnatten.

Hittepå och rykten

– Men det är hittepå, rykten som uppstått och sedan fyllts på. Alla våra pumpar fungerade och var igång 100 procent av tiden, vi har fakta från styrsystemen som kan styrka det. Pumpen vid Åsa Gårdsskola gick för fullt i över nio timmar, mellan 04.03 och 13.26 det dygnet, säger han.

Lundgren bekräftar att tekniska förvaltningen nu löpande får in så kallade regresskrav från försäkringsbolag, där de menar att kommunen har ansvaret för översvämningarna.

– Det är klart att försäkringsbolagen vill ha tillbaka sina pengar och hävdar att det är kommunens fel. Vi svarar dem så snart vi kan, men sedan får processen ha sin gång.

En uppgift som återkommer är att rörsystemet i just Åsa är för klent dimensionerat och dåligt underhållet. Vad är din kommentar till det?

– Åsas rörsystem är ett av de mest väl genomspolade vi har i Kungsbacka, ett arbete som gjordes under problemen med dagvatten som rann ut på Vita Sand för några år sedan. Men det här var ett hundraårsregn, jag har fått uppgifter om 110 mm nederbörd på bara två timmar, då räcker ledningsnätet inte till, det är helt enkelt inte dimensionerat för det. Ska vi bygga om nätet, och öka kapaciteten så det kan ta emot sådana mängder, då krävs först ett politiskt beslut, säger Karl Lundgren.

Liknande i Kungsbacka

Efter rekordöversvämningen 2006 drabbades ett stort antal fastigheter i centrala Kungsbacka av att vatten trängde in i källare. En av anledningarna då var att kommunens pumpsystem slogs ut av vattenmängderna och vatten började rinna baklänges i rörsystemet. Tre år senare hade kommunen betalat ut 2,3 miljoner i så kallade regresskrav till olika försäkringsbolag, till 45 fastighetsägare. Processerna kring olika ersättningar fortsatte dock i vissa fall i flera år. Också 2011 drabbades ett stort antal fastighetsägare i Västra Villastaden av översvämningar, efter ett skyfall över Kungsbacka. Även där restes krav på ersättningar från kommunen, eftersom dagvattenledningarna ansågs för klent dimensionerade. Rörsystemet som leder bort regnvatten mellan Kungsbackaskogen och Sjöallén nere vid ån renoverades bara några år senare, för att minska framtida problem.