Riksbanken höjde som förväntat styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent.
Riksbanken slår till med en så kallad dubbelhöjning och höjer styrräntan med 50 punkter (0,5 procentenheter) till 3,5 procent. Styrräntan är därmed på den högsta nivån sedan oktober 2008.
– Inflationen är hög. Det är oroväckande. Men vi ser också en utveckling där inflationen kommer att gå ner. Det är ändå vårt huvudscenario, säger riksbankschefen Erik Thedéen på en presskonferens.
– Det beror ju på att vi har ett antal indikatorer som tyder på att pristrycket håller på att gå ner, tillägger han.
Riksbanken blev negativt överraskad av en oväntat hög inflation i mars, vilket förvärrat problemet med reallönesänkningar och slår mot köpkraften.
Man har också reviderat den genomsnittliga inflationen för 2023 till 7,3 procent istället för 5,8 procent som tidigare.
Det är den sjätte räntehöjningen på rad.
I Riksbankens så kallade räntebana toppar styrräntan på i snitt 3,70 procent 2024 för att sjunka något till 3,60 procent 2025 och 3,40 procent i andra kvartalet.
Ytterligare höjning av räntan senare i år
Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september.
– Vi har en styrräntebana som indikerar att räntan höjs troligen 0,25 procentenheter i juni eller september, men inkommande information kommer att vara fortsatt avgörande för den framtida penningpolitiken. Skulle den överraska negativt, då kommer Riksbanken att höja räntan mer, säger Erik Thedéen.
Han konstaterar att inflationen möjligen kan ha stabiliserats, men på en mycket hög nivå. Han är däremot glad över avtalen på arbetsmarknaden som minskar risken för en pris- och lönespiral.
Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och nå målet under 2024, skriver Riksbanken.
För Erik Thedéen är onsdagens räntebesked det andra som läggs fram sedan han klev in i rollen som riksbankschef – och för bolånetagaren har snitträntan nu gått från 1,5 procent till närmare 4 procent på ett år.
Två ledamöter i Riksbankens styrelse reserverade sig mot beslutet och förespråkade en höjning på 0,25 procentenheter.
Beslutet om nya styrräntan tillämpas från den 3 maj.
Boven i räntedramat är inflationen
Boven i räntedramat är den höga inflationen, som överraskat både när det gäller nivån och hur utdragen den blivit.
Och räntehöjningarna kommer att fortsätta att dämpa konsumtion, bostadsmarknad och byggande i svensk ekonomi. Riksbanken justerar samtidigt sin upp sin BNP-prognos något för i år. Svensk ekonomi beräknas krympa med 0,7 procent, mot tidigare 1,1 procent.
– Den höga inflationen drabbar särskilt hushåll som redan i utgångsläget har små marginaler, men utvecklingen är negativ för hela ekonomin. Låg och stabil inflation är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tydligt i år. För att säkerställa att så blir fallet behöver styrräntan höjas ytterligare, skriver Riksbanken.
Det är inte bara Sverige som har problem med hög inflation. Europeiska centralbanken höjde den viktigaste styrräntan, refiräntan till 3,5 procent redan i mars i år.
Kritik mot räntehöjningen – tufft för hushållen
Nordeas chefekonom Annika Winsth varnar för konsekvensen av Riksbankens senaste höjning.
– Riksbanken borde ta ett steg tillbaka och inte höja styrräntan ännu mer – för det riskerar att knäcka ekonomin, säger Annika Winsth, till Realtid.
LO-ekonomerna riktar skarp kritik mot dagens räntebesked. De efterlyser i stället en plan för när räntan ska sänkas.
– Riksbanken straffar hushåll i onödan, säger Laura Hartman, LO:s chefsekonom, i ett uttalande.
Hur länge kommer hushållen då att klara räntehöjningarna?
– Detta är tufft för svenska hushåll. De drabbas både av hög inflation som är en mycket större faktor för att gröpa ur plånboken. De som har bolån, och det är ungefär hälften av hushållen drabbas också av höga räntekostnader. Det är tufft, och det viktiga för alla hushåll, speciellt för dem som har det knapert, som lägger en större andel av sin inkomst på livsmedel – är det oerhört viktigt att inflationen kommer ner, säger Erik Thedéen.
– Vi gör detta för att det ska drabba proportionerligt, men att vi ändå når målet, och en indikator på det är att vi når inte den underliggande inflationen på 2 procent förrän om knappt två år. Och när vi väl gör det har vi haft en för hög inflationen under tre års tid, så det är inte så att vi har höjt för att få ner räntan nästa månad. Men det är bekymmersamt, skulder är bekymmersamma, vilket Riksbanken och andra myndigheter har påpekat, och nu bär man bördorna av den skuldsättning, säger Erik Thedéen.
Svenska hushåll ligger på tredje plats bland de mest skuldsatta inom EU per invånare, visar en SCB-rapport som kom på tisdagen.
Svenskarnas skulder består till största delen av bolån som stigit i takt med stigande bostadspriser. De svenska hushållens låneskulder låg i slutet av 2022 på i snitt 469 000 kronor per invånare, jämfört med danskarnas motsvarande 649 000 svenska kronor.
Kronan faller
Den svenska kronan försvagas mot både dollarn och euron efter Riksbankens besked.
Några minuter efter Riksbankens besked kostar en dollar 10,32 kronor, åtta öre mer än innan räntebeskedet. En euro kostar samtidigt 11,37 kronor, åtta öre mer än före räntebeskedet, skriver Dagens Industri.
LÄS MER:Kungsbacka kan bli Årets Superkommun: ”Ett kvitto”
LÄS MER:Polis upptäckte flera brott i Kungsbacka under trafikvecka
