Sverige brukar placera sig högt när Reportrar utan gränser årligen publicerar sitt pressfrihetsindex – en bedömning av pressfriheten och möjligheterna att leva och verka som journalist i olika delar av världen.
I den senaste rapporten placerade sig Sverige på plats tre och rankades då högt i samtliga kriterier som bedöms – utom ett.
Journalisters säkerhet.
I den kategorin ligger Sverige endast på plats 32 av 180 kartlagda länder och territorium. Skälet är att journalister i Sverige i högre utsträckning än i många andra demokratiska länder blivit måltavlor för hat, hot och våld. Övergrepp som är ämnade att inskränka vår grundlagsskyddade rätt att rapportera fritt, och som i värsta fall kan leda till självcensur.
Vi på Kungsbacka-Posten har blivit plågsamt medvetna om den här problematiken den här veckan.
Här har det i ett drygt dygn bedrivits en polisjakt efter en känd våldsverkare, sedan han sökt upp och agerat hotfullt mot en av Kungsbacka-Postens medarbetare i hemmet. I natt greps mannen, misstänkt för hemfridsbrott och olaga hot. Motivet är av allt att döma tidigare artiklar publicerade i vår tidning.
Ilska, bestörtning, nedstämdhet, oro. Det finns många adjektiv som kan beskriva hur jag som chefredaktör – och människa – känner inför det inträffade. Men det väcks också känslor av beslutsamhet och övertygelse gällande vårt uppdrag.
Journalisterna på Kungsbacka-Posten har i alla år arbetat outtröttligt med att skildra lokalsamhället, blottlägga missförhållanden och förmedla relevant information till dig som läser oss. Och vi har inga planer på att sluta. Och vi har definitivt inga planer på att skygga från de ämnen som vi av erfarenhet vet är katalysatorer för de som väljer hot och hat för att tysta det fria ordet. Mot detta måste vi göra en distinkt markering – och min förhoppning är att rättsväsendet nu gör detsamma.
Nu blir det dess sak att visa att demokratibrott av det slaget inte får förekomma i ett öppet samhälle. Och du kommer självklart kunna ta del av rättsprocessen här i Kungsbacka-Posten.
