Bildinventeringsprojektet ”Västkusten förr” fortsätter. Måltidshistorien – berättelserna om vad vi har ätit och druckit till vardags genom seklerna – är ofta märkligt frånvarande i äldre dokumentation. Festmenyer kan finnas bevarade, men den dagliga gröten har sällan ägnats någon uppmärksamhet av fotografer, tecknare eller dagboksskrivare. Det är först i Facebookåldern som det har blivit naturligt – möjligen alltför naturligt – att dokumentera vardagsmåltider, men inte ens då blir väl den vanliga grå vardagen särskilt ofta porträtterad.
I dag presenterar Göteborgianaredaktionen ett drygt halvdussin bilder som alla – ur olika perspektiv – presenterar livsmedel, måltider eller måltidsmiljöer från Västkusten.
Kaffe på vita dukar
Ljust och rymligt – med vita kaffekoppar och lättavtorkade bord – är det i matsalen på Wettergrens kappfabrik i Stigbergsliden. Det är den 19 december 1937. I slutet av 1930-talet gick det så bra för Wettergrens att man börjat starta filialfabriker i andra städer. Den stora svenska tekokrisen – som sedermera skulle leda till bolagets nedläggning i början av 1970-talet – kändes fortfarande mycket fjärran. Menyn framgår tyvärr inte av arkivinformationen.
Murvlarnas vattenhål
Renovering av restaurangen i Palacehusets östra del i februari 1938. Källarfönstren vetter mot Drottningtorget. Restaurangen gick i decennier under beteckningen ”Gropen” och var det traditionella vattenhålet för stadens journalister – strategiskt beläget halvvägs mellan Göteborgs-Postens, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings och GT:s redaktioner. Numera hyser källaren Kinakrogen Ching Palace.
Den skramlande mjölken
Mjölkflaskor levereras med lastbil till Göteborg i mars 1941. Andra världskriget innebar paradoxalt nog ett genombrott för mjölk som allmän måltidsdryck – framför allt för barn – i Sverige. Länge hade mjölken varit svårhanterlig som råvara. Den var besvärlig att bevara och det ansågs en smula extravagant att dricka oskummad mjölk. Men under 1920- och 30-talen framträdde mjölken som ett verktyg för att förbättra folkhälsan. Ett mjölkfrämjande bildades. För många svenskar som föddes på 1930-talen inträffade det första mötet med krog- och restaurangvärlden på en typisk svensk mjölkbar. Under världskriget – präglat av ransoneringar och märkliga surrogatlösningar (som stuvad grävling eller stekt ungmås) – hade mjölken hunnit bli en självklar del av folkhemsprojektet.
Den göteborgska basfödan
Fisk har alltid varit göteborgsk basföda och den fiskauktion som sedan 1910-talet har ägt rum i Majnabbe under morgontimmarna har av hävd varit evenemang som präglats av trängsel. När fotografen var på plats denna sommarmorgon 1946 kan dock trängseln antas ha varit värre än vanligt. Världskrigets slut hade lett till kraftigt ökade volymer för västkustfisket. Statistiska centralbyrån redovisade för år 1946 en ökning med över 16 000 ton i Göteborgs och Bohus län – en förändring med 18 procent. Nästan hälften av det svenska fisket utgjordes av sill eller strömming. Det framgår inte av arkivinformationen vad lådorna innehöll denna göteborgska sommarmorgon. En kvalificerad gissning är att det var gott om torsk, kolja, makrill och vitling. För göteborgarna märktes lättnaden över världskrigets slut inte minst vid middagsbordet. De ökade fångstvolymerna i kombination med prisreglering gjorde fisken märkbart billigare. I sillens fall var auktionspriset nästan trettio procent lägre.
Årets stora livsmedelssensation
På Svenska mässan presenterades i juni 1940 – den första krigssommaren – en rad mer eller mindre användbara livsmedel. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning rapporterade om nyheterna den 26 juni – till exempel kaffesurrogatet Cafex (”drygar ut kaffet med 50 procent”), den vegetabiliska buljongen Vexos eller Marie Hägglunds soya (”nästan alltför dryg, säger hon leende”.). Men det verkar ändå ha varit torrmjölken som var sommarens stora livsmedelssensation. ”Det nyaste inom branschen är som bekant SMP:s vakuumtorkade mjölk, som nu kan betecknas som fulländad. --- ”Detta mjölkpulver är naturligtvis en mycket värdefull tillgång , framför allt på sjön, i skogarna och på andra ställen dit man hittills inte regelbundet kunnat föra erforderliga mjölkkvantiteter. Dessutom smakar den som vanlig mjölk och man kan t.o. m. göra filbune av den. ”
Det ser harmoniskt ut när herrarna för glasen till munnen. I kulisserna var situationen mer dramatisk. Torrmjölkens uppfinnare, Ninni Kronberg, tvingades utkämpa en seg kamp för sin produkt. Bolaget ”Svenska Mjölprodukter - förkortat SMP och så småningom omdöpt till Semper – behandlade Ninni Kronberg med en förbryllande svalka. Ninni Kronberg fick inte sitta i det nybildade bolagets styrelse. Istället skulle hon ersättas via ett licenskontrakt. Detta kontrakt var det sedan bråk om i åratal och Ninni Kronberg tvingades i resten av sitt liv kämpa för royaltypengar. Medan hon levde hävdade SMP att de egentligen inte hade någon nytta av Ninni Kronberg uppfinningar. Numera betraktas Ninni Kronberg som den självklara skaparen av den teknik som lade grunden till Semper.
Det ser harmoniskt ut när herrarna för glasen till munnen. I kulisserna var situationen mer dramatisk. Torrmjölkens uppfinnare, Ninni Kronberg, tvingades utkämpa en seg kamp för sin produkt. Bolaget ”Svenska Mjölprodukter - förkortat SMP och så småningom omdöpt till Semper – behandlade Ninni Kronberg med en förbryllande svalka. Ninni Kronberg fick inte sitta i det nybildade bolagets styrelse. Istället skulle hon ersättas via ett licenskontrakt. Detta kontrakt var det sedan bråk om i åratal och Ninni Kronberg tvingades i resten av sitt liv kämpa för royaltypengar. Medan hon levde hävdade SMP att de egentligen inte hade någon nytta av Ninni Kronberg uppfinningar. Numera betraktas Ninni Kronberg som den självklara skaparen av den teknik som lade grunden till Semper.
Det lilla s-ordet revolutionerade butikerna
Det är i de små förskjutningarna hos vardagsorden som de stora förändringarna märks. Bilden är tagen i ett snabbköp i Göteborg i mars 1952. Det finns många liknande bilder från de första åren efter kriget. För en nutida betraktare ser dessa bilder ut som interiörer från helt vanliga livsmedelsbutiker. Det är det lilla förledet ”snabb” i ”snabbköp” som avslöjar den revolutionen som har ägt rum. Det gamla Sveriges handelsbodar – där handlaren och biträdet stod bakom disken och sävligt emballerade kaffe och falukorv - hade fått ge vika för den nya tidens krav. Plötsligt fick kunderna själva plocka samman sina varor. Det var en så genomgripande förändring att ett nytt ord var nödvändigt: snabbköp.
För de gamla handelsmännen gällde det att hänga med i förändringen. Tidningarna är fulla av annonser som antyder omstöpningar av otidsenliga verksamheter, till exempel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 21 juni 1952:
Kassaregister. L.M. Ericsson el. 220 v., 4-låd,.4 räkneverk, ut-, in-, kredit- och kontantknappar, färg grön i bra skick, säljes omgående på grund av omläggning till snabbköp.”
Det första belägget för ordet snabbköp är från 1941. Snabbköpet var ett av folkhemmets fundament. Flickan på bilden skulle komma att växa upp i en värld utan handelsbodar, men med många snabbköp.
För de gamla handelsmännen gällde det att hänga med i förändringen. Tidningarna är fulla av annonser som antyder omstöpningar av otidsenliga verksamheter, till exempel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 21 juni 1952:
Kassaregister. L.M. Ericsson el. 220 v., 4-låd,.4 räkneverk, ut-, in-, kredit- och kontantknappar, färg grön i bra skick, säljes omgående på grund av omläggning till snabbköp.”
Det första belägget för ordet snabbköp är från 1941. Snabbköpet var ett av folkhemmets fundament. Flickan på bilden skulle komma att växa upp i en värld utan handelsbodar, men med många snabbköp.
Kläm på de nya mjölkförpackningarna
I juni 1951 kunde de göteborgska husmödrarna klämma på den nya världssensationen: tetrapacket. Vanligen råder viss tröghet när revolutionerande lösningar dyker upp, men när det gäller mjölkförpackningarna verkar alla omedelbart ha förstått magnituden av ingenjör Rausings skapelse. Ett samtida reportage i Göteborgs- Handels- och Sjöfarts-Tidning sammanfattar stämningarna väl: ”Efter sju års mödor och experiment har den redan tidigare världsbekanta lundensiska förpackningsfirman Åkerlund och Rausing släppt ut nyheten om ”Tetra Pak”. Mjölkdistributionsexperter från stora delar av världen bevakar redan ängsligt sin rätt att först få del av uppfinningen och från USA har mjölkförpackarkungar kommit flygande. De har vänt åter, förvånade över hur enkelt problemet egentligen var.”
Uppfinningen var inte bara lukrativ för familjen Rausing. Det underlättade också väsentligt hushållsarbetet. När bilden togs bars årligen 300 000 ton mjölkflaskor mellan butiken och hemmen i Sverige. Då var mjölkens vikt inte inräknad. Kvinnorna som så vördnadsfullt håller tetraförpackningar i sina händer kan antas egenhändigt ha burit åtminstone något av dessa ton.
Uppfinningen var inte bara lukrativ för familjen Rausing. Det underlättade också väsentligt hushållsarbetet. När bilden togs bars årligen 300 000 ton mjölkflaskor mellan butiken och hemmen i Sverige. Då var mjölkens vikt inte inräknad. Kvinnorna som så vördnadsfullt håller tetraförpackningar i sina händer kan antas egenhändigt ha burit åtminstone något av dessa ton.
Smörgåsar och krig
I flera decennier hade Landstormen årliga träningsläger i Gottskär på Onsalahalvön. Landstormen hade ursprungligen bildats på 1880-talet och blev i praktiken en militär lokalorganisation . Från Första världskriget finns det många underbara fotografer av trinda grosshandlare i kålbladshattar som röker pipa och dricker pilsner på någon kobbe. Men under Andra världskriget började Landstormen kännas alltmer otidsenlig – och 1942, mitt under kriget, lades organisationen ner. Under de sista decennierna fanns också en ungdomsorganisation, ett slags halvmilitär scoutrörelse under landstormens banér. Det är medlemmar av denna ungdomskår – snarare än den lite förgubbade traditionella landstormen – som kan antas ha fastnat på bild när fotografen i början av 1940-talet besökte övningarna i Gottskär. Kaffe och smörgåsar av grovt bröd verkar stå på menyn.
Efterkrigstidens överflöd
Ingenstans syntes väl efterkrigstidens förändrade Sverige tydligare än i livsmedelsbutikernas överflöd. I Bohusläns museums arkiv finns en bildserie från Rosviks livs i Lysekil i augusti 1961. De visar en stämning av trängsel, välstånd och ymnighet: välsorterade kyldiskar och importvaror som plötsligt gjorde det möjligt att äta färska grönsaker året runt. Det är nästan omöjligt att tänka sig att föräldrarna till kvinnan på bilden – förutsatt att hon hade sina rötter i Bohuslän – troligen var uppfödda på en diet av sill och potatis.
Kafferepet i Marstrand
Handlaren Gustaf Evald Widell (1865-1932) var en känd Marstrandsprofil och en osedvanligt flitig fotograf. Han dokumenterade inte bara festligheter utan även arbets- och vardagsliv. Från Marstrands hembygdsförening flödar till de digitala arkiven över 500 bilder av Widell. Motiven är exempelvis sillhantering, ångbåtspassagerare och barn som leker på isflak – men också rena stadsexteriörer som är ovärderliga för den som vill förstå Marstrands historia. På denna bild råder en omisskännlig söndagsstämning. Det är kaffekalas i trädgården. Bordets storlek verkar dock inte riktigt svara mot gästernas behov.
Lokmännen i Särö
Kaffe på terrassen vid Lokmannahemmets terrass i Särö någon gång på 1930-talet. Till vänster syns trappan till huvudbyggnaden – det vill säga den anläggning som på 1910-talet byggdes som semesterhem för järnvägspersonal. Lokmannahemmet var mäkta populärt i ett halvsekel. Som personalrekreationsanläggning bör det ha varit nästan oslagbart i branschen, underbart beläget intill Särös ljusa skogar, stränder och mondäna tennisbanor. Numera hyser lokförarnas gamla sommarnöje konferenshotellet Säröhus.
Sol och mat gjorde barnen friskare
Servering vid Apelvikens sanatorium utanför Varberg någon gång på 1910-talet. ”Skrofler” – en form av tuberkulos – var en vitt spridd sjukdom bland svenska barn fram till 1940-talet. Lymfkörtlarna växte till enorm storlek. Det var mycket smärtsamt och patienterna såg vanställda ut. Symptomen verkade kunna lindras av solljus och havsluft. Kustsanatoriet Apelviken – i folkmun kallat ”Kåsa” – grundlades 1904 av läkaren och Varbergspolitikern Johan Severin Almer. I mitten av 1920-talat hade sanatoriet plats för över 1 000 barn. Eftersom många av patienterna kom från fattiga stadsmiljöer kan även maten antas ha bidragit till att barnen blev friskare och gladare. De fick en sommar med sol, bad och regelbundna måltider.
Lyxfika med prinsen
I augusti 1929 blev det friluftslunch med vit duk när kronprins Gustaf Adolf besökte Skogssällskapet i Halland. Kronprinsen kan sägas ha varit den första svenska moderna kungligheten i så måtto att han höll sig på behörigt avstånd från politiken. I stället for han runt i Sverige och skakade händer och åt luncher och skapade en allmän känsla av stundens betydelse hos lokalredaktörer, åldriga bondmoror, häradshävdingar, skolköksmadamer eller (prinsens favoritämne) arkeologer. Redan 1907 hade Gustaf Adolf framträtt som fotbollsklubben AIK:s höge beskyddare – så småningom skulle hans föreningsengagemang omfatta bortåt 200 föreningar. En svårkontrollerad uppgift gör gällande att kronprinsen skrev sin namnteckning i genomsnitt 7 000 gånger om året. Det var ingen tillfällighet att han sedermera som kung valde valspråket ”Plikten framför allt”. Det är av fotografiet svårt att utröna vilken fast föda som serverades när Skogssällskapet – en ägarstiftelse som existerar ännu på 2020-talet – denna augustidag 1929 visade kronprinsen miljöer i Halland och Kronoberg. För några av deltagarna var det väl eventuellt en ganska blöt lunch. Minst tre olika glas är synliga på bordet. Det är omväxlande vinglas, likörglas och koniska ölglas. Men prinsen ser ut att dricka vatten.
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
Hör av dig!
En mängd bilder och bildtexter publiceras inom ramen för projektet ”Västkusten förr”. Om du ser någon upplysning i en bildtext som är felaktig eller missvisande - kontakta gärna Stampens Medias projektredaktör Kristian Wedel. Epost: kristian.wedel@gp.se.
När det gäller några bilder kan upphovsrätten vara okänd eller oklar. Hör av dig om du äger en sådan bild och anser att de upphovsrättsliga villkoren inte är uppfyllda.
Vi kommer att korrigera eventuella fel av betydelse så fort som möjligt.
GP Göteborgiana
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
