Nedgrävda sopor på stränderna – en miljövinst i längden

De överfulla soptunnorna på badplatser har varit ett växande problem sedan alltfler besökare hittat till kommunens stränder. Nu ska problemet lösas med nedgrävda sopkärl.
– Det blir ju fräschare, säger Peter Heed uppifrån grävmaskinen.

ANNONS
|

Kommunen har bestämt att sammanlagt sju populära stränder ska få gigantiska sopkärl nergrävda innan badsäsongen börjar. Flera är redan färdiga. Peter Heed och Göran Johnsson gräver på Torstensvik i Frillesås. Arbetet flyter på bra, det är bara sand i hålet, och knappt några stenar.

– Man vet inte alltid vad man ska möta. Ibland forsar det ut vatten när man gräver såhär, men det har gått bra idag. Vi blir nog klara i morgon, säger Göran Johnsson.

I hålet står ett kärl som rymmer fem kubikmeter hushållssopor, och ett som rymmer 700 liter matavfall. Peter Heed ska fylla med sand och jord runt kärlen och endast en bit av tunnorna kommer sticka upp .

ANNONS
Göran Johnsson på marken och Peter Heed i bakom ratten placerar ut sopkärl vid Torstensvik.
Göran Johnsson på marken och Peter Heed i bakom ratten placerar ut sopkärl vid Torstensvik. Bild: Mia Sandblom

– 180 centimeter hamnar under marknivån, säger Göran Johnsson.

Detta har flera fördelar.

– Att de är nedgrävda gör att lukten minskar. Inga sopor flyger runt och det ser trevligare ut, säger Glenn Andersson, enhetschef på Teknik.

Men syftet är främst att ordna en så miljövänlig lösning som möjligt. Kungsbacka-Posten har tidigare skrivit om hur skräp lämnas på stränderna och att papperskorgar och soptunnor är överfulla runt om i badorterna efter varma sommardagar. Kommunens personal behöver åka och kontrollera och tömma kärl varje dag under vissa perioder. Hur ofta tömning kommer behövas i framtiden är naturligtvis omöjligt att säga exakt.

– Det handlar ju om hur mycket sopor som slängs, men jag skulle gissa att det kommer räcka med tömning en gång i veckan under högsäsong, och annars kanske en gång i månaden, säger Glenn Andersson.

Tömningen av de nya sopkärlen kommer ske med en kran. I kärlen sitter en stor tygsäck, som lyfts upp och öppnas underifrån. Soporna hälls på ett släp och körs iväg.

– Det är som en dammsugarpåse. Dessa tygpåsar har en livslängd på ungefär fem år, vilket också är en miljövinst. Det finns plastkassar också, men det vill vi inte använda, säger Glenn Andersson.

ANNONS

Längre fram är planen dessutom att man ska kunna kontrollera mängden avfall i kärlen elektroniskt på distans, men det är ett projekt på längre sikt.

Här ska sopkärlen vara nergrävda innan sommaren:

Lerkil

Smarholmen

Gårda brygga

Rågelund

Torstensvik

Vallda Sandö

Hanhals holme

ANNONS