Internationella kvinnodagen har firats i över 100 år. Genom årtiondena har dagens betydelse skiftat, men den fortsätter att vara en viktig symbol för kvinnoorganisationer runtom i världen.
Så blev 8 mars till kvinnodagen
Initiativet till internationella kvinnodagen kommer från den tyska kommunisten och kvinnorättskämpen Clara Zetkin. Hon framförde idén på den Andra internationalen, en sammanslutning av socialdemokratiska rörelser i Europa, som anordnades i Paris sommaren 1910. Året därpå firades den första Internationella kvinnodagen den 19 mars i Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike. Sverige anslöt 1912. I många länder stod kvinnlig rösträtt högst upp på agendan vid kvinnodagsdemonstrationer.
I början varierade datumet mellan helgdagar i slutet av februari eller början av mars. I Ryssland inföll demonstrationerna den 8 mars 1917 (23 februari enligt den Gregorianska kalendern som landet använde då) och riktade sig mot det pågående kriget. Demonstrationerna eskalerade och ledde till landsomfattande strejker och slutligen tsarväldets fall. Bolsjevikerna gjorde efter sitt maktövertagande 8 mars till en nationell helgdag för att högtidlighålla minnet.
Därefter var 8 mars en socialistisk angelägenhet under en stor del av 1900-talet, tills västerländska kvinnogrupper i slutet av 60-talet började lyfta upp datumet som en kampdag för kvinnors rättigheter. FN började officiellt fira internationella kvinnodagen 1975 och uppmanade snart sina medlemsländer att införa dagen i sina kalendrar.
De var först – och sist – med kvinnlig rösträtt
Rösträttskvinnorna var alltså drivande i de första årens 8 mars-demonstrationer, men kampen såg olika ut i olika länder. Nya Zeeland införde kvinnlig rösträtt redan 1893, Finland 1906. Därefter följer en lång rad nationer i en pärlband under 1910- och 20-talen. Saudiarabien införde rösträtt för kvinnor i lokalval så sent som 2015.
I Europa finns dock en nation kvar som inte låter kvinnor rösta – Vatikanstaten. När en ny påve ska utses är det bara kardinalerna, som alla är män, som får lägga sin röst.
I takt med att allt fler länder infört kvinnlig rösträtt har deras respektive kvinnorörelsers fokus skiftat. Varje år utser FN ett tema för 8 mars; de senaste åren har de bland annat lyft fram kvinnligt ledarskap, mäns våld mot kvinnor och aktivism. Årets tema 2023 är ”innovation och teknik för jämställdhet”.
8-mars-demonstrationen i Iran 1979
Protesterna i Iran 1979 inleddes på internationella kvinnodagen, och fortsatte i sex dagar. De spreds också till staden Qom. Tusentals kvinnor protesterade då mot det nyligen införda slöjtvånget.
Lagen drogs tillfälligt tillbaka, men återinfördes i juli 1980. Tre år senare stärktes slöjtvånget med införande av piskstraff för obeslöjade kvinnor. Lagarna övervakades först av medlemmar ur islamiska revolutionens kommittéer, därefter av Irans moralpolis.
I höstas arresterades och dödades 22-åriga Jina Mahsa Amini av sedlighetspolis som ansåg att hon burit sin slöja slarvigt. Hennes död har lett till internationella fördömanden av den iranska regimen, och till den revolution för mänskliga rättigheter som just nu pågår i Iran, under parollen ”Liv, kvinna, frihet”.
Här är 8 mars en röd dag
På några platser i världen är 8 mars en röd dag i almanackan, nämligen Angola, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Burkina Faso, Cypern, Eritrea, Georgien, Guinea-Bissau, Kazakstan, Kambodja, Kirgizistan, Laos, Madagaskar, Moldavien, Mongoliet, Nepal, Nordmakedonien, Ryssland, Serbien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uganda, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam och Zambia. Gemensamt för många av dessa är att de har en historia av kommunistiskt styre.
I Berlin införde kommunen helgdag den 8 mars 2019. Även i Sverige har riksdagsledamöter från olika partier motionerat om en helgdag, i utbyte mot någon av kyrkohelgdagarna.
LÄS MER:Larm om drunkning i Kullavik
