Staffan Lingstedt vill att skolpersonal ska lära sig mer om droger. ”De är närmast eleverna och kan slå larm om de upptäcker det.” Foto: Mia Sandblom
Staffan Lingstedt vill att skolpersonal ska lära sig mer om droger. ”De är närmast eleverna och kan slå larm om de upptäcker det.” Foto: Mia Sandblom Bild: Mia Sandblom

Staffan lämnar sitt vapen – men är öppen för nya uppdrag

Staffan Lingstedt har varit polis sedan mitten av 70-talet. Han vill ha hårdare tag i kampen mot droger. Kommunen är värre drabbad av narkotika än vad folk tror, men han är positivt lagd.
– Kungsbacka är en bra stad att bo i.

ANNONS
|

Staffan Lingstedts barndomsdröm var att bli polis, och han har älskat varenda arbetsdag i sin karriär. Nu har han fyllt 68 år, vilket betyder att han måste lämna tillbaka sitt tjänstevapen, och sluta som stationsbefäl på Kungsbackapolisen. Men han är beredd att jobba vidare, i någon form.

– Vi får se om jag får något erbjudande att fortsätta. Det kan vara intressant, jag stänger inte dörren för det.

Den långa karriären tog sin början 1975, och tog snart en riktning mot att bekämpa droger. Han och några kolleger i Göteborg satte igång en gatulangningsgrupp, som visade sig vara extremt produktiv. De spanade i Kungsparken och bland de gamla rucklen i Haga, där knarkförsäljningen försiggick under 80-talet. Det var inte svårt att identifiera personer som smög längs väggarna och bytte små paket med andra ljusskygga människor.

ANNONS

– Vi hade ambitioner, vi plockade in 10-15 personer per pass. Köparna fick ju dagsböter så de fick ju gå igen, säljarna behöll vi. Narkotikaroteln är det roligaste jag arbetat med.

Startade detektivbyrå och jagade otrogna

Men det blev ett tio år långt uppehåll mitt i karriären. Polislönen var låg, det blev trendigt att hoppa av och starta eget. Lingstedt funderade ett tag. Han ville inte bli väktare, som många andra kolleger. Han ville spana. Han sa upp sig som polis och tillsammans med en kollega startade han helt enkelt detektivbyrå.

– Vi kallade det så för att folk skulle hitta oss i telefonkatalogen. Alla vet ju vad en detektivbyrå är.

Sedan följde tio händelserika och slitsamma år då Staffan Lingstedt letade bevis på otrohet, skötte säkerheten på Danmarksfärjor och jagade oljetjuvar. Det var ett sätt att stoppa bus utan att behöva styras av polismyndighetens och chefernas regler.

– När jag skulle undersöka interna stölder på ett måleri så gick jag till en båtfirma och köpte ett bälte som man hissas upp i masterna med. Sedan satt jag på en bjälke i taket och ”hästesov” med en videokamera i handen halva natten. Klockan fyra tändes lamporna och det var dags att börja filma bevis.

ANNONS

Det var lättare att utreda när det inte fanns något yttre regelverk som styrde verksamheten. Och företaget gick bra. Staffan tog hjälp av vänner och bekanta för att spana från bilar, eller att hålla ordning bland passagerare, och personal, på Danmarksbåtarna. Han lärde sig att spela roulette för att avslöja croupierer som lierat sig med storspelare. Men när personalstyrkan på detektivbyrån ökade blev en större del av arbetet administrativt och Staffan kom längre från spaningsarbetet. Samtidigt hade hans kollega dragit sig ur, och arbetet började kännas alltmer ensamt. Vid det laget hade han och familjen flyttat till Fjärås och när en tjänst på polisen i Kungsbacka blev ledig år 2000 slog han till och sökte. Det är här han kommer lämna sitt tjänstevapen och avsluta sin poliskarriär.

Staffan Lingstedt tar emot i ett litet rum bredvid passexpeditionen. Det byggdes för att kunna ha ostörda samtal utan att ta med utomstående in på stationen. Staffan berättar att många kommuninvånare har behov av att snacka av sig.

– De kommer in för att lämna något de hittat, och så börjar de berätta om allt möjligt. Många vill ha någon att prata med, och då funkar alltid polisen.

Diskuterar med haschliberaler

Själv är Staffan Lingstedt utåtriktad och tycker om att träffa folk. Men det har inte alltid varit självklart för honom att stå på scen.

ANNONS

– Så var det absolut inte när jag var yngre. Men när man kan något så är det inte svårt att prata. När jag berättar vad jag vet om narkotika lyssnar alla, och det är en speciell känsla att få hundra personer att tystna, säger han.

Han har länge undervisat föräldrar, lärare och annan skolpersonal i hur man upptäcker att ungdomar tar droger. Han beskriver hur opåverkade pupillerna på en påtänd person är när man släcker och tänder lampan, jämfört med hur en nykter persons ögon vidgas och drar ihop sig. Han tipsar om snabbtest man kan beställa via nätet, för att kunna bevisa sitt barns missbruk och han tycker att alla föräldrar ska ta sitt ansvar. Men han uppskattar också diskussioner med personer som har en annan åsikt än vad han har.

– Det kan vara kul att prata med haschliberala föräldrar som inte tycker det är konstigt att röka en joint med hasch. Då talar man om för dem att man blir dum i huvudet och så får man lite mothugg och det är roligt. Jag vet trots allt vad jag pratar om.

Staffan Lingstedt har länge haft en idé om att förbjuda cigarettinnehav hos personer under 18 år, eftersom det är starten på problem. Han tycker helt enkelt att det borde vara förbjudet att röka som omyndig, och han har sina skäl.

ANNONS

– Jag har aldrig tagit en knarkare som inte röker.

Det fanns aldrig några tvivel kring yrkesvalet. Staffan Lingstedt visste redan som liten att han ville bli polis. Foto: Mia Sandblom
Det fanns aldrig några tvivel kring yrkesvalet. Staffan Lingstedt visste redan som liten att han ville bli polis. Foto: Mia Sandblom Bild: Mia Sandblom

Staffan Lingstedt har många åsikter. Länge var han aspiranthandledare, vilket betyder att han tog hand om de nyutexaminerade poliserna som började inom yrket. Han har vissa tips som han alltid ger.

– Innan du gifter dig och skaffar barn, sök en FN-tjänst. Man lär sig stå på egna ben. Idag behöver inte ungdomar göra lumpen. De kan inte ens bädda sängen. Kommer i tid gör de inte heller. Allt var inte bättre förr, men vissa saker var bannemej bättre förr.

Framtiden ligger öppen

Även om rollen som stationsbefäl är utesluten, så stänger Staffan Lingstedt inga dörrar, trots att han fyllt 68. Han funderade ett tag på att åter starta eget, men hans fru rådde honom att försöka trappa ner, snarare än att trappa upp. Deras dotter har gått i pappas fotspår och är numera också polis.

– Det är väldigt roligt. Hon har sitt framför sig, och jag lever genom henne nu.

Mia Sandblom

mia.sandblom@kungsbackaposten.se

Staffan Lingstedt

Ålder: 68.

Bor: Fjärås.

Familj: Fru, tre barn och snart fyra barnbarn.

Yrke: Stationsbefäl i Kungsbacka i några veckor till.

Intressen: Fysisk aktivitet, fotboll, handboll, styrketräning, promenader med stavar och padel ”men jag tar det lite lugnt, jag är rädd att stuka fötterna och bli liggande i ett halvår”.

ANNONS