Medelåldern är hög i Kungsbacka bouleklubb. Samtliga har nått pensionsåldern. ”Du vet att du är gammal när du börjat med boule”, säger en medlem. ”Alla tillhör vi minst en corona-riskgrupp”, säger en annan. Men faktum är att idrotten piggar upp, och i den levande föreningen spirar både vänskap och kärlek. Jan Viberg berättar entusiastiskt om föreningsfesten på Hanhalsgården för fyra år sedan då han träffade sin nuvarande sambo Eva Durell.
– Vi dansade, och hon berättade att hon bor på Bäckmans gård. Jag visste bara att hon hette Eva så sedan letade jag efter alla Eva på adressen och hittade henne. Vi pratade i fem timmar och nu har vi spelat SM tillsammans tre år i rad.
Han berättar om villavagnen de köpt, och respektive barn som umgås.
– Vi har fått det otroligt bra, säger han när han och Eva tar en kopp kaffe och en leverpastejsmörgås under fikapausen.
Jobbar i kiosken
De medlemmar som har möjlighet turas om att ansvara för kiosken. Någon vecka om året ser man till att kaffe, mackor och kakor serveras till självkostnadspris. Kommunen äger hallen, men klubben distribuerar den och ser till att allt flyter på.
Åke Ottosson Ramberg och hans fru Ulla sitter bredvid Jan-Åke Pettersson och fikar, och de förklarar reglerna. De är något mer komplicerade än reglerna till den boule som spelas i landets villaträdgårdar på exempelvis midsommaraftnar.
– När en ny medlem kommer hit tar vi hand om den och de första gångerna går vi igenom reglerna. Sedan tar det lång tid innan man är fullärd, säger Åke Ottosson Ramberg.
– Men alla kan lära sig spela, man behöver knappt kunna stå på benen, säger Jan-Åke Pettersson.
Spelar nästan varje dag
Han började spela i Onsala, och är nu medlem i båda klubbarna, han är aktiv nästan varje dag i veckan. I Kungsbacka ligger dock kommunens enda inomhushall och det är i den föreningen han har sin tävlingslicens. Han har ett förflutet som basketspelare i division ett och har fördel av sin resliga längd och tävlingsinstinkt. Han säger att många som börjar med boule har fördel av att ha hållit på med någon typ av bollsport tidigare.
– Nu till vintern brukar en del golfare komma hit. Dessutom är det många som börjar med boule när de inte längre klarar en golfrunda. De är ofta jättebra, de kan tekniken och har känsla för spelet, säger Åke Ottosson Ramberg.
Kaffet är uppdrucket, pausen är slut och Jan Viberg delar upp lag genom att dela ut kort ur en speciell kortlek. Jan-Åke Pettersson och Ulla Ottosson Ramberg ska mötas på bana sju. Ullas man Åke följer med och tittar på. Han går med en krycka och har inte spelat sedan föreningen tillfälligt stängdes ner på grund av corona i våras.
– Jag kan kasta, men måste ha hjälp att plocka upp kloten och det vill jag inte, säger han.
Färre lag i coronatider
Ringen placeras i gruset och lillen kastas mellan sex och tio meter därifrån. Första omgångens resultat avgör vilket lag som spelar nästa klot. På onsdagsträningarna den här säsongen saknas många av föreningens 115 deltagare. Av säkerhetsskäl spelar man på varannan bana och lokalen är långt ifrån full. I vanliga fall kan upp till 44 lag spela samtidigt här inne. En match tar under träningen som mest 45 till 60 minuter, exakt hur lång tid är hemligt för spelarna, för annars finns risk för maskning. På banorna diskuteras hela tiden taktik. I vilken ordning kloten spelas avgör laget och det gäller att hålla koll på hur många klot motståndarna har. Det är vanligt att en i laget lägger och en annan skjuter.
– Många kvinnor tycker det är svårt att skjuta, men jag försöker bli bättre på det, säger Ulla Ottosson Ramberg.
Mycket taktik
Jan-Åke Pettersson med sina 198 centimeter har bra utsikt och lyckas ofta skjuta bort motståndarnas klot. Han går hela tiden runt och tittar hur kloten ligger placerade och han samtalar med sin medspelare.
– Det är mycket taktik under tävlingarna. Nu längtar vi tills man får bukt med pandemin och att vi kan börja spela ordentligt igen, säger Åke Ottosson Ramberg.
Socialt spel
I vanliga fall är det träning på bouleplan eller i hallen fyra dagar i veckan, och ofta tävlingar under helgen. I Vinterserien möter man klubbarna runt omkring, och ibland reser man längre bort för att tävla. Resorna innebär mycket nöje. Sommarutflykter, julbord och båtresor kombineras ibland, men inte alltid, med boulespel.
Vänskap uppstår, vissa börjar luncha eller resa bort tillsammans. Eller så säger det klick på riktigt, som för Jan Viberg och Eva Durell. I Kungsbacka Bouleklubb är det jämn könsfördelning, och alla medlemmar är i ungefär samma ålder. Det är inte omöjligt att det någon gång blir vigsel i bowlinghallen. Jan och Eva skrattar svävande åt tanken.
– Det är en jättebra känsla här, det är kul och socialt. Vi vill ha hit fler folk, säger Åke Ottosson Ramberg.
Kungsbacka bouleklubb
Föreningen bildades 1986.
Idag är 115 personer medlemmar.
Som mest har man haft 180 medlemmar, vilket är maxantal och därutöver fanns det för några år sedan kö.
Mellan mitten av september och sista april spelar klubben i boulehallen bredvid ishallen.
Under sommaren sker spelet på utomhusbanan.
Tävlande är frivilligt och alla går på de träningar de har tid och lust med.
Arbetet med att starta en ungdomsverksamhet pågår.
