Irene Erikssons hem är gammalt, stort och välbevarat. Hjertstedska villan var ett av de första husen som byggdes utanför innerstan och trädgården är grön och generös. Hit flyttade Irene tillsammans med maken Bengt-Arne 2001. Sedan dess har huset renoverats och återställts i ursprunglig stil. På väggarna hänger tavlor, framförallt i olja.
– Jag har börjat köpa lite konst, men mest hänger jag upp mitt eget. Nya tavlor kommer upp och så går jag och tittar på dem ett tag. Jag byter hela tiden, säger Irene Eriksson.
Hon har målat sedan hon var liten, men växte upp på en bondgård i Sätila under 50- och 60-talet. Det var viktigt att ha ett ”riktigt” yrke. Någon realskola fanns inte i Sätila, så hon började i Kyrkskolan i Kungsbacka när hon var 14. En timme med buss dit och hem varje dag.
– Jag tyckte det var så tråkigt här, så jag tänkte att till den här staden ska jag aldrig igen, säger Irene och skrattar.
Men så blev det alltså till slut ändå. Bengt-Arne Eriksson var musiker och paret flyttade under en period runt i Sverige. I Borlänge, Falun och Söderhamn bodde de innan de kom tillbaka till Västsverige. Irene arbetade som sjuksköterska, främst på akuten.
– Jag hamnade inom vården tidigt. Mitt första jobb var på Rävlanda sanatorium. Jag tycker om att jobba med människor, säger hon.
När de tre sönerna var små hann hon inte måla så mycket. Hon och Bengt-Arne hade startat tryckeri och tryckte både Mölndals-Posten och Kungälvs-Posten. Senare öppnade de Copyshop på Vallgatan.
I slutet av 90-talet råkade Irene Eriksson ut för en olycka som ledde till att hon kunde satsa mer på konsten. Hon ramlade ner från en trappa och bröt foten. Benbrottet var så pass illa att hon blev sjukskriven i flera år. I två år hoppade hon på kryckor, och än idag känns skadan av i rygg och fotled.
– Då började jag måla. Barnen ställde fram vatten och färger till mig på köksbordet, och så satt jag och målade akvarell, berättar hon.
Hon valde senare att gå en längre konstutbildning på Art College under ett helt år.
– Det är tjugo år sedan nu, jag ska iväg och träffa alla mina gamla skolkamrater på en återträff i eftermiddag.
Under utbildningen fick hon testa keramik, oljemålning, akvarell, screentryck och mycket annat. Senare gick hon även ett år på Löftadalens folkhögskola.
– Under en utbildning lär man sig att släppa loss. Men man läser även färglära, hur man framhäver vissa färger och man lär sig perspektiv. Risken är bara att man fastnar i tekniken man lärt sig. Man måste våga gå ifrån den och hitta sin egen stil, säger Irene Eriksson.
Hon har gjort en del beställningsjobb, bland annat på hus och gårdar. Då brukar hon göra byggnaden så lik som möjligt, medan omgivningen är mer fantasifull.
– Annars kan man lika gärna ta ett fotografi.
Irene Erikssons skapande går i perioder. Hon målar hus tills hon inte har något mer att ge, sedan blommor, porträtt eller abstrakt konst. Till utställningen som öppnar nästa lördag har hon fyllt en väg med tavlor med båtar. De andra utställarna är Lotta Lundin från Åsa, och hennes dotter Amandah Andersson, som bidrar med keramik och textil konst. ”Hands of generation” heter utställningen.
– Nästa lördag blir det vernissage och Lotta Lundins man Pelle Andersson kommer och spelar gitarr på kvällen, säger Irene Eriksson.
Hon har länge funderat på att starta ett galleri. På tomten finns ett uthus som fungerat som studio åt Bengt-Arne och sönerna. Bengt-Arne gick bort 2007, och nu har sönerna skaffat egna boenden, stora nog att skapa musik i. Studion är ledig och Irene har förvandlat den till en konsthall.
– Det finns alldeles för få utställningsmöjligheter i Kungsbacka. Det räcker att titta på Varberg och Borås. Där finns massa gallerier och helt annat engagemang, säger hon.
Hon är medlem i Fritidskonstnärerna och berättar att många blivit allt bättre de senaste åren, samtidigt som chanserna att visa upp konsten snarare försämrats.
– På Fyren är det flera års väntetid. Kulturnatten lades ner, andra kulturella projekt har avslutats. Pengarna har tagit slut, säger Irene Eriksson.
Hon bestämde sig alltså för att själv göra något för kommunens konstnärer, och för konstintresserade i allmänhet. Tanken är att ställa ut olika konstnärer i Galleri Hjertstedtska villan. Till sommaren är ett par utställningar redan inplanerade, och under konstveckan i höst ska galleriet användas flitigt.
– Till nästa vår planerar jag att bjuda in min stora och kreativa släkt. Ett tiotal har redan tackat ja till att ställa ut sina verk här, säger hon.
Hon vill gärna hyra ut galleriet till andra och kan tänka sig att hjälpa till med utställningarna.
– Jag kan inte låsa upp mig varje dag, men jag är här mycket. Jag vill ge människor möjlighet att ställa ut. Det är viktigt att vara kreativ, säger Irene Eriksson.
Mia Sandblom
redaktion@kungsbackaposten.se
Irene Eriksson
Ålder: 69
Bor: Kungsbacka
Familj: Sönerna Niklas, Mathias och Patrik, samt två barnbarn.
Yrke: Pensionär
Intressen: Konst, måleri och trädgård.
Galleri Hjertstedska Villan
Borgmästareplatsen 3
Vernissage 27 april klockan 14-20
Därefter öppet söndag, tisdag, onsdag och torsdag
Utställare under Hand of generations här Irene Eriksson, Lotta Lundin och Amandah Andersson
