I år uppmärksammade Mikael Levy mest minnesdagen på sociala medier. Han hade inga andra åtaganden, men har tidigare hållit tal i judiska församlingen. Han säger sig inte ha något behov av att manifestera, men tycker att det är viktigt att historien inte glöms bort. Mikaels föräldrar delade den mörka erfarenheten av att tvingas fly för sina liv under andra världskriget, de kom till Sverige på 40-talet och de senaste årens samhällsutveckling oroar deras son.
– Retoriken har förändrats. Sådant som var helt otänkbart att säga för 20 år sedan är helt normaliserat idag. En del menar att det måste vara okej att säga vad man tycker, men jag köper inte det, för språket är viktigt, säger han.
Mikael Levy har lång erfarenhet av skolvärlden. 1976 blev han examinerad lärare i musik och historia, och undervisade sedan i alla årskurser, från lågstadiet till gymnasiet och träffade barn och ungdomar från sex till 19 år.
– Med gymnasieelever kan man ha fantastiska diskussioner och när man går hem för dagen är man mer fylld än när man gick dit. Men mellanstadiet är också kul. Elvaåringar är härliga, för de är kompetenta, men har ännu inte fått några riktiga hämningar.
De senaste 20 åren har Mikael Levy arbetat som rektor på skolor i Kungsbacka och Göteborg. För två år sedan gick han i pension, men har gång på gång fått hoppa in som vikarierande rektor under utdragna rekryteringsprocesser.
– Jag har egentligen bara varit pensionär i två månader, men då trivdes jag utmärkt med att promenera och lyssna på ljudböcker.
I skolans värld har han fått erfara att barns språk ofta är betydligt grövre än vad de flesta föräldrar anar, och han menar att ett rasistiskt och sexistiskt språkbruk lägger grunden för fysiskt våld. Våldsverkare är det i första hand pojkar och män som är, och mansrollen är något som Mikael Levy är intresserad av. Han är ordförande i MÄN Göteborg, lokalföreningen i en nationell organisation som startade 1993 som en reaktion på de systematiska våldtäkterna mot kvinnor under Bosnienkriget. MÄN strävar mot en jämställd värld utan våld, men trots att Levy växte upp i en relativt jämställd familj har även han trampat snett genom åren.
– Med tanke på att jag växte upp på 50- och 60-talet så var min far extremt modern. Han städade, diskade och tvättade, vi hade inte tvättmaskin på den tiden. Så jag tyckte att jag själv hade jämställdheten med mig. Men det var faktiskt efter att jag fått en rejäl utskällning som jag började engagera mig på riktigt.
Mikael Levy pausar och går för att hämta kaffe och vatten ute i det nyrenoverade köket. Han, hustrun och de två sönerna har bott i Vallda i 20 år och trivs utmärkt. Han återkommer och berättar om en incident som inträffade när han var i 30-årsåldern och hade en kvinnlig lärarstudent med sig i klassrummet.
– Jag betedde mig illa, faktiskt. Det var kroppsspråk, översitteri och härskartekniker, som man säger nu, men det begreppet var inte känt då. När hon höll i en lektion så kunde jag sitta och fnissa med eleverna istället för att lyssna. Hon tog upp det med mig, och med folk från lärarutbildningen och jag tog åt mig direkt. Jag fick en aha-upplevelse helt enkelt. Poletten trillade ner, jag har aldrig varit särskilt snabb i mina analyser, säger han och skrattar.
Genom MÄN arbetar han ideellt med att få män att prata med varandra. I grupper kan en ledare organisera samtal som flyter i två timmar. Andra möten hålls i mindre grupper, där män övar sig på att tala och lyssna. Under tre minuter pratar en person om ett givet ämne, medan de andra hör på utan att kommentera. Poängen är att träna sig på att lyssna och bottna i sina känslor. Att stänga in sina känslor yttrar sig inte enbart i våld mot andra, utan även mot sig själv. Män är överrepresenterade i statistiken kring självmord.
– Intresset går i vågor. I och med Metoo märkte vi en enorm ökning, och även efter att dokumentären om Josefin Nilsson släpptes förra våren.
Organisationen riktar sig även mot skolor, eftersom barn tidigt kommer i kontakt med, och fasas in i könsroller, vilket Levy är skeptisk till.
– Mansnormen hör på ett sätt ihop med rasism, antifeminism och klimatförnekande. Det finns en koppling mellan alla extremer. Inte bara Nazityskland var patriarkalt, utan även Ryssland och Brasilien är exempel på länder med ett antifeministiskt styre.
Men vad gäller skolan finns det hopp. Mikael Levy är övertygad om att de flesta föräldrar ser allvaret i hur barn pratar och är mot varandra, och han vet att skolan också gör det. Han tror på en nära allians mellan hem, skola och fritid, där alla har samma regler, och där alla reagerar på samma typer av problem.
– Under alla år jag arbetat i skolan så har jag aldrig sett någon som mobbar för att det är skoj att göra någon ledsen. Det finns säkert psykopater även bland barn, men det absolut vanligaste är att barn mobbar för att de har en mänsklig drivkraft att bli insläppt i gruppen och klättra inom hierarkin.
Han förklarar varför många föräldrar har svårt att tro att deras barn utsätter andra barn, och det är förstås för att de agerar annorlunda hemma.
– I hemmet är de i regel älskade och trygga. De behöver inte tävla för att bli insläppta. I gruppen är reglerna annorlunda.
Mikael Levy tror på det goda samtalets verkan. Utöver engagemanget med MÄN har han också varit delaktig i projektet Rösta Mer Mänskligt. Det är ett initiativ som syftar till att synliggöra demokratiska frågor utifrån ett mänskligt, jämställt och hållbart perspektiv. I nuläget händer inte mycket, men projektet kommer väckas till liv närmare nästa val.
– Vi stod på Kungsbacka Torg inför förra riksdagsvalet och träffade många människor med olika åsikter, och det ledde till bra samtal.
Mia Sandblom
redaktion@kungsbackaposten.se
Mikael Levy
Ålder: 67
Bor: Vallda
Familj: Hustrun Helene, två söner, 17 och 22 år, samt en inneboende kille från Afghanistan.
Yrke: Rektor och ordförande för organisationen MÄN Göteborg.
Intressen: Samhällsintresset är nummer ett, men musik är också viktigt.
