Sverige har bland Europas högsta arbetskostnader. Detta beror inte på att vi betalar Europas högsta löner utan beror på våra höga arbetsgivaravgifter. Sverige sticker ut och det är idag 50 procent dyrare att anställa i Sverige jämfört med övriga Europa och nästan 20 procent dyrare jämfört med Nederländerna, Tyskland och Finland.
En sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter skulle uppskattningsvis skapa 100 000 jobb. Svenska företagare skulle kunna anställa fler, och det skulle bli enklare att både locka hit och behålla fler talanger i Sverige så vi får bukt på både kompetensbristen, arbetslösheten och utanförskapet.
Det är möjligt att genomföra en sådan reform och samtidigt bekämpa inflationen. Konjunkturinstitutet visade nyligen i en analys att en sänkning av arbetsgivaravgifterna till och med skulle kunna bidra till att dämpa inflationen.
Att skjuta viktiga reformer på framtiden duger inte när fler än 700 000 människor lever i utanförskap och när näringslivet lider av kompetensbrist. Regeringen betonade i vårbudgeten behovet av strukturreformer och återupprättandet av arbetslinjen, men detta vill man göra på längre sikt när det ekonomiska läget tillåter. Vi förstår att det viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Men det får inte bli en ursäkt för att undvika nödvändiga strukturreformer, Sverige kan inte vänta.
Det måste inte bara löna sig mer att arbeta, utan det måste också löna sig att anställa. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa fler jobb och stärka Sveriges förmåga att attrahera och anställa internationell spetskompetens. Det är fullt möjligt att bromsa inflationen och samtidigt införa skattelättnader. Det enda som krävs är politiska vilja.
Fredrik Östbom, chef näringspolitik och opinionsbildning Almega
Johannes Nathell, näringspolitisk expert Almega