Man konstaterar att resultaten över lag är goda, men väldigt ojämna mellan olika skolor, kommuner och elevgrupper samt att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever ökar. En av slutsatserna i rapporten lyder således: ”Svensk skola förmår inte att kompensera för elevers skilda förutsättningar.”
Det är en slutsats som i brist på kontext är rejält missvisande och på gränsen till felaktig.
För att förstå utvecklingen i den svenska skolan behöver man ha i åtanke att Sverige under en lång tid haft en relativt stor invandring från länder med svagare utbildningssystem. Andelen elever som påbörjar svensk skolgång med bristfälliga språkkunskaper har ökat rejält under 2000-talet.
När hänsyn tas till den förändring av elevsammansättning som skett så har skillnaderna inte ökat, snarare tvärtom. Ur ett internationellt perspektiv så är de svenska skolorna inte mindre likvärdiga än övriga länder i OECD, utan i flera fall presterar vi bättre.
En mer rimlig slutsats vore således att svenska skolor tillhör de mest kompensatoriska i världen, men att dess uppdrag blir ständigt svårare. Ska våra skolor ha en sportslig chans att minska skillnaden i resultat så måste också vi politiker våga prata klarspråk om orsaken som ligger bakom.
En annan trend under 2000-talet är att den statliga styrningen av skolan har varit ryckig och kortsiktig. Där har alla politiska partier en hemläxa att göra.
Flera regeringar har använt sig av så kallade riktade statsbidrag, det vill säga kortsiktiga pengar som ofta kräver en krånglig ansökan, i syfte att från statligt håll kunna styra på detaljnivå och plocka åt sig politiska poäng.
Vi menar att våra skolor behöver mindre administration och mer långsiktighet, inte tvärtom.
Det är dags att göra finansieringen av skolan mer trovärdig, mer förutsägbar och att låta kommunerna själva bedöma hur pengarna gör bäst nytta.
Slutligen behöver också svensk skola ta ett rejält omtag när det gäller hur man arbetar med elever i behov av särskilt stöd. För många elever kan anpassningar göras inom ramen för den ordinarie undervisningen, men det gäller långt ifrån alla.
För elever med autism är mindre än hälften av skolfrånvaron i grundskolan kopplad till sjukdom. Man är alltså borta från skolan av helt andra orsaker.
Vi måste inse att vissa barn inte mår bra av den sociala miljö som en ordinarie skola innebär. För dessa barn måste vi bli bättre på att erbjuda småskaliga, anpassade skolmiljöer.
I Kungsbacka går närmare 90 % av eleverna ur vår grundskola med gymnasiebehörighet, vilket är långt över rikssnittet. Det är vi stolta över. Samtidigt innebär det att över hundra elever årligen går på sommarlov utan godkända betyg. Med ett Skolverk som fokuserar mer på verkstad och släpper den politiska ängsligheten så är vi säkra på att fler elever kan gå på sommarlov med godkända betyg och en stark framtidstro.
Emanuel Forsell (M)
Ordförande i nämnden för Förskola & Grundskola
Axel Storckenfeldt (M)
Ordförande i nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad
Lisa Andersson (M)
Kommunstyrelsens ordförande