I fredags var det dags för Kristina Hunehäll Berndtsson, från Hammerö, att disputera. Efter fyra års forskning fick hon presentera och försvara sin avhandling med det långa namnet ”Digitala sexuella trakasserier i skolan: Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet”.
Hon har deltagit i ett forskningsprojekt om ungdomars utsatthet i skolan, som utgår från elevernas perspektiv på våld och kränkningar. I studien har hon intervjuat nästan 80 niondeklassare på tre olika, anonyma skolor.
En nakenbild kan ge dåligt rykte
Tidigt insåg hon att det finns ett fenomen som ungdomar i dag brottas med.
– Digitala trakasserier framkom i intervjuerna på alla skolor och därför var det viktigt att ta upp det.
Det visade sig att alla ungdomar som Kristina pratade med var medvetna om fenomenet med nakenbilder och sexvideos som skickas runt. Så kallade dickpics, eller nudes. Ibland med samtycke, utan missbruk mellan två personer, och utan att någon far illa. Men ibland oönskat, ibland efter påtryckningar och hot. För en del är spridningen av nakenbilder en del av annan mobbing. Andra får dåligt rykte efter att en video spridits.
Nu vet folk vad en ”dickpic” är
– Alla jag pratade med hade inte varit drabbade själv, men alla kände till det och eleverna beskrev det själva som vanligt, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
När hon gick in i forskningen för fyra år sedan så var inte digitala sextrakasserier lika omtalat som det är nu. Nu är begreppet dickpic, det vill säga bild på ett manligt könsorgan känt bland allmänheten.
Men den vuxna befolkningen vet nog inte hur vanligt det är att bilder på en 15-årings nakna kropp skickas runt bland skolkamrater.
Vuxna pratar inte om nakenbilder med barn
Kristina Hunehäll Berndtsson besökte tre olika skolor i Sverige och alla de elever hon samtalade med hade varit med om det i sin egen klass. Trots det hade de aldrig talat med en vuxen om det.
– Eftersom vuxna inte talar om det så vänder de sig inte till en vuxen när de blivit utsatta. Därför blev en del chockade över att jag frågade om det, för det hade ingen vuxen gjort förut.
Däremot gick det relativt enkelt att få ungdomarna att öppna upp sig i intervjusituationen.
– Jag upplever det som att elever, främst tjejer, ville prata om ett stort problem och anonymt göra sin röst hörd. De ville vara med och påverka något som är angeläget, och eleverna sa att det var skönt att prata om det, säger Kristina.
Killar kan också vara offer
Sammantaget är det troligtvis flickor som fortfarande är mest sårbara när det kommer till nakenbilder och sexvideos, men pojkar kan också vara det, utan att eleverna själva förstår det.
Bland exemplen nämns ett tillfälle då en pojke uppmanats av en flicka att skicka en nakenbild, som hon sedan spred vidare mot hans vilja. På någon skola har det gått ett rykte om att en kille skickat en oönskad dickpic till en tjej och efter det vände sig skolkamraterna mot killen.
Det visade sig i undersökningen att eleverna ibland har svårt att förstå vem som är offer och förövare.
Ungdomar saknar kunskap
– Det finns en jämställdhetsproblematik som är tydlig. Pojkar ser sig och ses inte som offer eftersom det finns normativa föreställningar om att pojkar är förövare och flickor offer. Men pojkar vill inte alltid få bilder, eller att deras egna sprids och visas bland andra, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
Hennes avhandling fokuserar inte på vad man ska göra åt saken, men hon hon har noterat att det saknas kunskap. Många ungdomar verkar inte ens ha kunskap om att sexuella trakasserier kan ske via nätet. De tror att endast fysiska övergrepp kan vara brottsliga.
Redo att söka jobb
– Att byta sexuella bilder är något unga gör i dag även utanför relation. Men man måste hitta gränser för vad som accepteras. Det är tydligt att ungdomar behöver kunskap om samtycke och att man inte kan skicka en dickpic eller nakenbild utan att mottagaren är med på det. Ibland kan avsikten med att skicka en dickpic vara att få en nakenbild tillbaka, men i stället uppfattas det som trakasserier.
I och med disputationen är Kristina Hunehäll Berndtsson färdigutbildad doktor i barn- och ungdomsvetenskap och redo att söka jobb. Kanske stannar hon kvar i den akademiska världen, eller också så hamnar hon på ett nytt ställe.
– Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra nu. Det känns lite både och, men det är skönt att vara klar och gå vidare mot nya mål.
LÄS MER:Tillåt skolfoto igen
LÄS MER:Aranäselever höll insamling för Ukraina: ”Alla kan göra något”
LÄS MER:Studenter laddar för utspring – utan restriktioner: ”Folk är taggade”
Ladda ner vår nyhetsapp!
1. Sök på ”Kungsbacka-Posten” i AppStore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.
Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.
