Hallands idrottsrörelse jobbar för att inkludera, skapa gemenskap, stärka folkhälsan och sprida rörelseglädje i hela länet. Men för det krävs tillgång till ändamålsenliga idrottsanläggningar och idrottsmiljöer – i dag och i framtiden.
Idrotten har en viktig roll att spela för att motverka växande hälsoklyftor och ökad segregation i pandemins spår.
Föreningslivet bidrar till folkhälsa, demokratisk skolning, skapar möten mellan människor och ger individen möjlighet att växa.
För att det ska vara möjligt behöver föreningarna någonstans att vara.
Men det byggs inte idrottsanläggningar i takt med landets befolkningsutveckling och bostadsbyggande. Ofta prioriteras idrottsanläggningar bort i planeringen när växande städer förtätas eller nya bostadsområden byggs.
I Halland finns cirka 700 idrottsföreningar, med över 100 000 medlemmar, som genomför runt 200 000 aktivitetstillfällen per år.
För att rörelsen ska kunna fortsätta bidra och frodas när befolkningen ökar behöver samhällsbyggnadsplaneringen lämna utrymme för idrott och annan fysisk aktivitet. Utöver nya bostäder måste ritningarna innehålla plats för anläggningar och idrottsmiljöer, spontanidrottsytor och möjlighet för de boende att idrotta nära hemmet.
Men det räcker inte att bara skapa nytt. För en levande halländsk idrottsrörelse måste vi även ta hand om det som redan finns.
Gemensamt för många av länets idrottsanläggningar är att de är ålderstigna, vilket kommer att kräva satsningar på upprustning och modernisering.
Varje år fördelar RF-SISU Halland cirka tre miljoner kronor för att stödja anläggningsutveckling i länet. Anläggningsstödet kan användas såväl för underhåll och renovering som för att bygga nytt.
Mellan 2016 och 2019 lät vi besiktiga alla idrottsanläggningar i Halland, vilket har resulterat i flera mindre renoveringsprojekt som finansierats med hjälp av anläggningsstöd de senaste åren. Nu har pendeln svängt och i dag handlar ansökningarna om mer omfattande investeringar.
I Halland är det också många idrottsanläggningar som ägs och drivs av föreningarna själva. Ägandet innebär både fördelar och utmaningar. Exempelvis ger det större frihet att själv kunna råda över träningstider.
När det gäller kommunernas subventioner för anläggningar finns dock en obalans till nackdel för föreningsägande. Med dagens utformning är skillnaden jämfört med att hyra kommunala lokaler omotiverat stor och behöver utjämnas.
Coronavirusets framfart har inneburit en stor prövning för idrottsrörelsen, som stundtals tvingades stänga ned i stort sett hela sin ordinarie verksamhet. Men föreningarna gav inte upp, utan vågade tänka nytt och ställa om. De har visat på vilken kraft det finns ute i föreningslivet – kraft som vi behöver ta vara på.
För samtidigt som hotet från pandemin tonats ned står samhället fortsatt inför stora utmaningar. Idrottsrörelsen kan och vill vara en del av lösningen.
Grunden för att förstå idrottens behov och utmaningar är dialog. Vi vill därför träffa länets beslutsfattare för utvecklande samtal.
Susanne Erlandsson, ordförande RF-SISU Halland
Sandra Hidgård, distriktsidrottschef RF-SISU Halland
LÄS MER:Riv inte idrottshallen
LÄS MER:Martina Engdegård är kvinnan bakom Flipkidz och Funkykidz